Leksaker

Leksaker får inte utgöra någon fara för barn i den åldersgrupp som de är avsedda för.

 

Leksak är en vara eller ett material som har planerats för barn under 14 år att leka med. Som leksak räknas också en vara som är avsedd för något annat ändamål men ändå har s.k. lekvärde, t.ex. en nyckelring med ett mjukisdjur. Leksaker avsedda för inrättningar, såsom barnträdgårdar och daghem samt leksaker som erbjuds vederlagsfritt, dvs. tilläggsförmåner, priser och andra motsvarande, ska uppfylla kraven i lagen om leksaker som gäller också t.ex. försäljningen av leksaker i leksaksautomater samt distans- och nätförsäljning. Vid distans- och nätförsäljning ska observeras att t.ex. åldersgränser och annan varning och information som kan inverka på köpbeslutet måste tydligt synas vid köpögonblicket på nätsidorna eller i produktkatalogerna. Mer information fås på Tukes nätsidor under linjedragning för distansförsäljning.

 

Som leksaker anses inte t.ex. dekorationer för högtider, pussel och brädspel för vuxna, miniatyrmodeller för samlare, folkdräkts- och prydnadsdockor, idrottsredskap, miniatyr- och luftgevär eller luftpistoler, inte heller modeaccessoarer, såsom smyckekopior som inte används vid lekar.

 

Vid bedömning av leksakernas säkerhet beaktas ett för barn typiskt beteende som i allmänhet inte motsvarar den omsorgsfullhet och skicklighet vuxna visar. Lagen om leksakers säkerhet och standarderna befriar inte föräldrar och fostrare från ansvaret att övervaka barnens lekar.

 

Lagen om leksakers säkerhet och EU:s leksaksdirektiv

Leksaker som säljs i Finland ska uppfylla kraven i lagen om leksakers säkerhet (1154/2011) som har trätt i kraft 1.1.2012. De kemiska kraven i lagen trädde i kraft  20.7.2013. Med lagen har kraven i EU:s leksaksdirektiv 2009/48/EG införlivats i Finlands lagstiftning.

 

I lagen om leksakers säkerhet ingår kraven på näringsidkare (tillverkare, importörer och distributörer) samt kraven på leksakernas konstruktionsmässiga och kemiska säkerhet. Statsrådets förordning (1218/2011) som givits med stöd av lagen om leksakers säkerhet innehåller mer detaljerade krav på leksakernas konstruktion och sammansättning samt på detaljer om varningar för leksakerna. Ytterligare har med stöd av lagen givits arbets- och näringsministeriets förordning om vissa krav på de kemiska egenskaperna hos leksaker (1352/2011).

 

Lagen om leksakers säkerhet och leksaksdirektivet finns på Tukes webbplats, i avdelningen Lagstiftning.

 

Näringsidkare måste känna till lagstiftningen som gäller leksaker och försäkra sig om leksakernas säkerhet innan försäljningen inleds. Mer information finns på Tukes webbsida Checklista för importörer och inköpare.

 


Kraven på leksakers säkerhet samt kraven på näringsidkare

 

Kraven på leksakers konstruktion och sammansättning 

I lagen om leksakers säkerhet regleras de allmänna säkerhetskraven beträffande leksakernas mekaniska, fysikaliska och kemiska egenskaper, samt antändbarhet och elektriska egenskaper. För leksaker gäller också vissa krav på renhet och hygien. I förordningarna som getts med stöd av lagen om leksakers säkerhet ges detaljerade krav om säkerhet samt om varningar och märkning.

 

Leksakslagen kompletteras av 14 standarder (SFS-EN 71 delarna 1-14 samt SFS-EN 62115), vilka innehåller detaljerade krav på leksakernas konstruktion, kemiska sammansättning, antändlighet, elektriska egenskaper och märkningar. Allmänna mekaniska och fysikaliska egenskaper samt varningarna på leksakerna läggs fram i standarden SFS-EN 71-1. I standardens andra del SFS-EN 71-2 ingår krav på leksakernas antändbarhet och den tredje delen EN 71-3 innehåller gränsvärden för (avgivning av) tungmetaller. De övriga standarderna gäller bl.a. kemiska leksaker, fingerfärger, aktivitetsleksaker för utebruk, trampoliner samt kraven gällande leksakernas organiska föreningar. Delarna 1-8 i och 12-14 standarderna syftar på leksaksdirektivet och leksakerna som följer dem är gjorda, förutom en del undantag, i regel i enlighet med kraven, d.v.s. de uppfyller kraven i lagstiftningen. Standarden SFS-EN 14682 innehåller fordringar som ställs på band och dragsnören i maskeradkläder avsedda för barn.

 

Standarderna kan köpas från Finlands Standardiseringsförbund SFS rf:s webbbutik, http://sales.sfs.fi. Tilläggsuppgifter av användningen av standarderna fås på Tukes webbplats, i avdelningen Standarder.

 

Enligt lagen om leksakers säkerhet bör leksakerna vara säkra i barnens lek under hela deras användningstid. Leksakernas konstruktion bör bl.a. vara tillräckligt hållbar och leksakens delar får inte orsaka risk för kroppsskador, kvävning eller strypning. Kemikalierna i leksakerna får inte äventyra barnens hälsa. Förbjudna eller ämnen med begränsad användning i leksaker är bl.a. en del mjukgörare av plaster (s.k. ftalater), CRM-ämnen (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen) samt en del tungmetaller. Leksakerna får inte ge ifrån sig så högt ljud att det skadar barnets hörsel.

 

Leksakernas förpackningar bör även vara säkra, dvs. olika slags förpackningspåsar och t.ex. förpackningarna för överraskningsäggens leksaker bör vara av den storlek och form att de inte orsakar fara för kvävning. Leksaker ska förses med tillräckliga varningar och bruksanvisningar på finska och svenska.

 

Särskild uppmärksamhet på barn under tre år

I lagen om leksakers säkerhet har speciell uppmärksamhet riktats på säkerhet av leksaker för barn under tre år. Dessa leksaker samt möjliga lösa delar som avsetts för dem bör till sina mått vara så stora att barnet inte kan svälja dem eller att inte kvävningsrisk föreligger. I standarden EN 71-1 presenteras de detaljerade kraven på leksaker för barn under tre år.

 

Leksaker som inte är lämpliga för barn under tre år ska förses med varningstext med riskmoment av vilken också varningsorsaken framgår (t.ex. ”Leksaken är inte lämplig för barn under tre år. Leksakens lösa delar kan medföra kvävningsrisk”). Märkning bör finnas på finska och svenska. Själva den åldersrelaterade varningen kan framställas med antingen text eller som särskild symbol och den ska antingen sitta på leksaken, dess försäljningsförpackning eller på en etikett som är fäst på leksaken. Text som noggrannare bestämmer riskmoment ska å sin sida sitta på leksaken, försäljningsförpackningen eller ingå i bruksanvisningen. 

 

Näringsidkarnas skyldigheter

I lagen om leksakers säkerhet finns de skyldigheter listade som näringsidkare eller tillverkare, behörig representant, importör samt distributör har inom distributionskedjan. Nedan finns några viktiga skyldigheter uppräknade som gäller näringsidkare. Tillverkare, importörer och distributörer är skyldiga att samarbeta med myndigheterna, vidta nödvändiga åtgärder för att avlägsna från marknaden eller från konsumenterna leksaker som inte uppfyller kraven, samt underrätta Tukes om leksaker som kan orsaka faror. Underrättandet/meddelandet kan göras enligt formuläret som finns nämnt i 8 § i konsument­säkerhetslagen (920/2011). Tilläggsuppgifter finns underOm en vara visar sig vara farlig.

 

Tillverkaren är skyldig att planera och tillverka leksaken enligt fordringarna. Tillverkaren bör upprätta en dömning av kravöverensstämmelse samt en säkerhetsbedömning om leksaken, där alla faror leksaken kan orsaka kartläggs. Tillverkaren bör dokumentera planeringen och tillverkningen av leksaken eller utarbeta s.k. teknisk dokumentation (eng. Technical file). Tillverkaren gör en försäkran om överensstämmelse (eng. Declation of Conformity, "Doc") och fäster en CE-märkning på leksaken. CE-märkningen kan även göras av någon annan part, t.ex. av en behörig representant, men endast ifall ett skriftligt avtal om uppdraget upprättas. Tillverkaren bör uppge sitt namn och sin adress på leksaken samt se till att leksaken är märkt med typnummer, partinummer, serienummer eller modellnummer, eller någon annan identifieringsmärkning för att säkra spårbarheten så att leksaken säkert kan identifieras. Det använda numret eller kännetecknet måste vara identisk med försäkran om överensstämmelse.

 

Importören får endast släppa leksaker på marknaden som uppfyller kraven. Det är importörens skyldighet att kontrollera att tillverkaren fullföljt sina skyldigheter. Importören ska under tio år efter det att en leksak har släppts ut på marknaden hålla en kopia av försäkran om överensstämmelse och uppge namn och adress på leksaken. Ifall importören släpper ut leksaker på marknaden endast i eget namn eller under eget varumärke anses importören vara tillverkare. Importören måste spara uppgifterna om leksakens distributionskedja i 10 år.

 

Distributören bör försäkra sig om att leksaken uppfyller kraven. Distributören bör även se till att försäkran om överensstämmelse inte äventyras p.g.a. förhållandena under bl.a. transporten eller lagringen. Distributören är inte skyldig att uppge sina uppgifter (namn eller adress) på leksaken.

Tilläggsuppgifter om kraven i leksaksdirektivet i finns i vägledningsdokumentet som förberetts av kommissionen samt i andra vägledande dokument (Guidance Document), som finns på kommissionens nätsidor.



Hur bör märkningen på leksakerna se ut?

  • På leksaken eller på dess förpackning bör framgå uppgifter (namn och adress) om tillverkaren och importören, ifall tillverkaren finns utan för ETA-området (t.ex. i Asien).
  • På leksaken bör finnas varningsmärkning, bruksanvisningar och skötselråd (t.ex. tvätt- och rengöringsinstruktioner för mjukisleksaker).
  • Också till små oförpackade leksaker (t.ex. marmorkulor) som finns till försäljning bör en varningstext vara applicerad.
  • På alla leksaker eller deras förpackningar bör en permanent fäst, lättläst CE-märkning vara fäst. Med CE-märkningen försäkrar tillverkaren att leksaken uppfyller de gällande kraven i Europeiska Unionens lagstiftning angående leksaker. Tilläggsuppgifter finns under CE-märkning.


Vem övervakar leksaker?

Myndigheter som övervakar leksakers säkerhet är bl.a. Tukes, samt Tullverket vid import av leksaker från områden utanför ETA. Enligt konsumentsäkerhetslagen 14 § (920/2011) har tullen även möjlighet att övervaka konsumtionsvaror från ETA-området, liksom leksaker, i samband med lagring. Myndigheterna övervakar med hjälp av stickprov att leksakerna är säkra och att märkningen är tillräcklig och korrekt. Tukes undersöker även anmälningar om farliga leksaker som inkommit från konsumenter, näringsidkare samt via RAPEX-systemet. Tilläggsuppgifter om RAPEX-systemet fås på Tukes nätsidor under RAPEX-systemet.