Mätinstrumentens märkningar

Verifikationsmärke

Märkning av följande verifiering

Icke-automatiska vågar: Märkning enligt vågdirektivet

Märkning av overifierade tilläggsanordningar

Märkning av mätinstrument enligt mätinstrumentdirektivet (MID)

Finlands nationella typgodkännandekod

EG-märkning enligt gamla direktiv

Märkningar på alkoholmått

Märkning av vågens placering

Märkning av mätinstrument som underkänns vid verifiering

 

Verifikationsmärke

Mätinstrument som verifieras före ibruktagandet eller under användningstiden får ett verifikationsmärke som på Bild 1 med uppgift om året och månaden då instrumentet senast verifierades.

 

 Verifiering skett

 

  Finskt sigill

Bild 1. Märke som anger att verifiering skett. 
Här har den utförts i januari 2012.

Bild 2. Finskt sigill

 

Märket ska finnas på alla mätinstrument som verifieras under användningstiden.

Om märket stämplas på en blyplomb, etsas på glas eller bränns in i trä saknas månadsmärkningen. Vid verifieringen kan sådana delar av mätinstrumentet som inte får modifieras efter verifieringen förseglas med ett sigill (bild 2). Exempelvis förseglas delar där man kan ställa in visningen och därigenom påverka mätresultaten. Om sigillet bryts upphör verifieringen att gälla.

 

Märkning av följande verifiering

Utöver verifieringsmärket kan en informativ etikett (bild 3) som anger tidpunkten för följande verifiering fästas på mätinstrumentet.

 

 Följände verifiering

Bild 3. Märkning som anger följande verifiering. Här ska den utföras senast i april 2012.

 

Icke-automatiska vågar: Märkning enligt vågdirektivet

Vågar som uppfyller vågdirektivets krav har en märkning som på bild 4.
Märkningen som anger vågens överensstämmelse med kraven består av en CE-märkning med de två sista siffrorna i tillverkningsåret (07) och det anmälda organets ID (på bilden 0000) samt en svart M-bokstav på grön botten. Om någon del av märkningen saknas uppfyller vågen inte vågdirektivets krav.

 

Märken som anger vågens överensstämmelse 

Bild 4. Kombination av märken som anger vågens överensstämmelse med kraven. 
Här ska den periodiska justeringen av vågen utföras senast i slutet av 2010.

 

Instrumentet har också en typskylt med upplysningar om vågens tillåtna användningsändamål och -miljö såsom noggrannhetsklass och omgivande temperatur.

 

Märkning av overifierade tilläggsanordningar

En justerad våg kan kompletteras med overifierade tilläggsanordningar om de inte stör vågens funktion. Sådana tilläggsanordningar  måste märkas med en överkryssad M-bokstav på röd botten såsom på bild 5 för att visa att verifieringen inte gäller information som tilläggsanordningen ger.

 

 Märkning som begränsar användningen av en tilläggsanordning.
Bild 5. Märkning som begränsar användningen av en tilläggsanordning. Verifieringen gäller inte information som tilläggsanordningen ger.

 

 

Märkning av mätinstrument enligt mätinstrumentdirektivet (MID)

Mätinstrument som godkänts enligt mätinstrumentdirektivet (MID) har en märkning om överensstämmelse med kraven som består av CE-märkning, metrologisk tilläggsmärkning (M) och de två sista siffrorna i märkningsåret (t.ex. 07) och det anmälda organets ID (t.ex. 0000) (bild 6).

 

Märkning som anger instrumentets överensstämmelse med MID-kraven.

Bild 6.  Märkning som anger instrumentets överensstämmelse med MID-kraven.

 

Beroende på mätinstrumentets typ kan det också finnas en typskylt med närmare upplysningar om mätinstrumentets tillåtna användningsändamål och -miljö.

 

Finlands nationella typgodkännandekod

Mätinstrument som tagits i bruk före tillämpningen av vågdirektivet (i Finland 1995) eller MID (30.10.2006) eller som inte ingår i deras tillämpningsområde kan ha ett nationellt typgodkännande och tillhörande märkning. Typgodkännandets giltighetstid är i allmänhet 10 år. Mätinstrument som omfattas av mätinstrumentdirektivet och överensstämmer med det gamla typgodkännandet får tas i bruk före 30.10.2016.

 

Typgodkända mätinstrument har en typskylt som bl.a. anger typgodkännandekoden. Den finska koden har formatet VJ.Z.XX.YY, där Z är typkoden (tabell), XX ett årligt löpnummer och YY de två sista siffrorna i godkännandeåret (t.ex. VJ.E.1.94, som är ett finskt godkännande av kallvattenmätare). Förkortningen VJ kommer från orden Vakaus/Justering.

 

Tabell: Finska mätinstrumentkoder

TYP AV INSTRUMENT

Z

Vågar

utan bokstav

Mätare för andra vätskor än vatten

A

Längdmätare

B

Spannmålsprovare

C

Mätsystem för andra vätskor än vatten

D

Kallvattenmätare

E

Flödesgivare till mätare för värmeenergi

F

Temperaturgivarpar till mätare för värmeenergi

G

Räknedon till mätare för värmeenergi

H

 

EG-märkning enligt gamla direktiv

Direktiven som föregått MID har till stor del upphävts, men på grund av övergångsperioder kan mätinstrument som uppfyller gamla krav tas i bruk om deras typgodkännande fortfarande gäller. Dessa typgodkännanden enligt EG-direktiv och den första verifieringen gäller även i Finland om godkännandet gäller när mätinstrumentet tas i bruk.

 

 EG-typgodkännandemärke

EG-typgodkännandemärke, t.ex. D 89, som står för Tyskland 1989. Dessutom anges godkännandets nummer (t.ex. 6.131.39). Denna märkning kan t.ex. finnas på vattenmätare.

 EG-verifikationsmärke.

EG-verifikationsmärke. Inuti e-bokstaven anges lands- och regionkoden överst och verifierarens nummer underst. Innanför sexsidingen anges året då den första verifieringen utfördes.

 

Alternativt EG-verifikationsmärke för längdmått.

      

Alternativt EG-verifikationsmärke för längdmått.

Bild 7. EG-märkningar enligt gamla direktiv.

 

Märkningar på alkoholmått

Nya alkoholmått som släpps ut på marknaden måste överensstämma med mätinstrumentdirektivet och de får en märkning som på bild 6. Alkoholmått som redan är i bruk har ofta ett nationellt verifikationsmärke som på bild 8. Det består av ett kronmärke, de två sista siffrorna i verifieringsåret (t.ex. 96) och verifierarens nummer (xx).

 

Märkning på alkoholmått.
Bild 8. Märkning på alkoholmått.

 

Märkning av vågens placering

Jordens dragningskraft påverkar mätresultaten i de flesta vågar. Tyngdaccelerationsvärdet varierar något i olika delar av världen, så en stor del av de elektroniska vågarna måste verifieras på eller för placeringsorten. Verifieringen kan utföras i två faser. I den första utfärdas ett intyg över åtgärderna och i den andra utförs tillhörande kontroller med utgångspunkt från installationen och placeringen av vågen. Verifieringen träder i kraft efter den andra kontrollfasen. Den verifierade vågen kan inte flyttas långa sträckor utan att mätfelen blir för stora, i synnerhet i riktning nord-syd. En etikett (bild 9) som upplyser om placeringen kan fästas på vågen.

 

  Märkning som anger vågens placeringsort.
Bild 9. Märkning som anger vågens placeringsort

 

Märkning av mätinstrument som underkänns vid verifiering

Om mätinstrumentet underkänns vid verifieringen kan en röd etikett som på bild 10 fästas på instrumentet. Verifieraren ska samtidigt förstöra verifikationsmärket. Om mätinstrumentet gått sönder eller visar värden som överskrider de tillåtna felgränserna får det inte användas även om det finns tid kvar till följande periodiska verifiering. Instrumentet måste repareras, kalibreras på nytt och verifieras. Ifall reparationen och kalibreringen utförs av en auktoriserad reparatör som förseglar instrumentet med sitt eget märke får det användas fram till följande periodiska verifiering.

 

 Om mätinstrumentet underkänns vid verifieringen kan en röd etikett fästas på instrumentet.

Bild 10. Om mätinstrumentet underkänns vid verifieringen kan en röd etikett fästas på instrumentet.