• Textstorlek aaa

Grundvattenbegränsning

 

Vissa bekämpningsmedel eller deras sönderfallsprodukter transporteras lätt i jorden och därför är användningen av dem på grundvattenområden helt förbjuden (grundvattenområden av klass I och II) eller användningen av dem är begränsad. Användningsförbudet eller begränsningen inkluderas i försäljningsemballagets påskrift. Preparatets grundvattenbegränsning kan kontrolleras i Tukes växtskydddsmedelsregister.

 

På grundvattenområden tillåtna preparat

 

Listan över preparat, vars användning är inte begränsad på grundvattenområden (pdf, under uppdatering).   I  Tukes växtskydddsmedelsregister kan man kontrollera om användningen av preparatet på grundvattenområden är förbjuden eller  begränsad.
 

Preparat, vars användning är förbjuden eller begränsad på grundvattenområden  

 

Listan över preparat, vars användning är förbjuden eller begränsad på grundvattenområden (pdf, under uppdatering). Preparatets grundvattenbegränsning kan  också kontrolleras i Tukes växtskydddsmedelsregister.

Förbjudna preparat på grundvattenområden

Ett ovillkorligt användningsförbud på grundvattenområden inkluderas i försäljningsemballagets påskrift under formen:

”Växtskyddsmedlet/växtskyddsmedlets nedbrytningsprodukt är rörlig i marken och preparatet får därför inte användas på viktiga grundvattenområden eller andra områden som är lämpliga för vattenanskaffning (grundvattenområdesklasser I och II). Runt brunnar och källor som används till anskaffning av hushållsvatten ska lämnas en minst 30-100 m bred obehandlad skyddszon. Undvik användning av växtskyddsmedlet på grov mo och jordarter grövre än grov mo.”

 

Preparat, vars användning är begränsad på grundvattenområden

För vissa preparat har man försökt formulera en standardform av begränsning så att den bättre passar för den praktiska odlingen, om på forskning baserad information funnits tillgänglig om hur det ifrågavarande bekämpningsmedlet beter sig i miljön under praktiska odlingsförhållanden i Finland. Exempelvis för vissa i sockerbetsodlingen använda bekämpningsmedel har grundvattenbegränsningen modifierats i samarbete med Centralen för sockerbetsodling genom att beakta täckdikningen:

 "Vid odling av sockerbetor skall följande anvisningar följas gällande användningen av bekämpningsmedel på grundvattenområden (grundvattenområdesklasser I och II):

• På täckdikade åkrar med genomsläpplig alv (fi. bet. HHt eller grövre) kan ett preparat användas högst vartannat år med minsta möjliga dosering.

• På täckdikad åker, vars alv är av en mindre genomsläpplig jordart (He eller finare) kan ett preparat användas vid behov varje år med minsta möjliga dosering.

• På icke-täckdikade åkrar får ett preparat inte användas. Kring brunnar och källor för hushållsvatten bör lämnas en med bekämpningsmedel obehandlad skyddszon på minst 30–100 meter."

 

Också grundvattenbegränsningarna för vissa glyfosatpreparat har modifierats så att användningen av dem på icke-odlade marker inom grundvattenområden är tillåten endast som punktinsats.

 

Preparat, vars användning inte rekommenderas på grundvattenområden

  

Preparat avsedda för betning av vissa frön har försetts med en rekommendation om att undvika användningen av frön på grundvattenområden. Den av betningen förorsakade risken för grundvattnen har då på grund av preparatets ringa användningsmängd bedömts vara mindre än vid preparat innehållande samma verksamma ämne. I sådana fall har ordalydelsen kunnat skrivas i formen:

 "Växtskyddsmedlet/växtskyddsmedlets nedbrytningsprodukt är rörlig i marken, varför det rekommenderas att med preparatet betade frön inte användas på viktiga eller på för vattenförsörjning lämpade grundvattenområden (grundvattenområdesklasser I och II). Runt brunnar och källor som används till anskaffning av hushållsvatten ska lämnas en minst 30-100 m bred obehandlad skyddszon. Undvik användning av växtskyddsmedlet på grov mo och jordarter grövre än grov mo.”

 

Ur växtskyddsmedlens användningssynpunkt sett är begränsningens ovillkorliga formulering dock bekymmersam, varför man försökt göra sig av med dylika begränsningar i samband med ett förnyat godkännande av ett bekämpningsmedel. Därmed har vid riskbedömning enligt EU-anvisningar de villkorliga begränsningarna steg för steg antingen helt utgått eller ändrats till ovillkorlig form även för betningsämnen.

 

Grunderna för grundvattenbegränsningen

 

Grundvattenbegränsningen baserar sig på miljöskyddslagens (86/2000) 8 §, enligt vilken Finland har ett ovillkorligt förbud mot förstörelse av grundvattnen och undantag kan inte göras från detta under några som helst omständigheter. Statsrådets förordning gällande för vattenmiljön farliga eller skadliga ämnen (1022/2006) innehåller en lista över ämnen, som inte får släppas ut i grundvattnet. Växtskyddsmedlen tillhör denna grupp.

I bekämpningsmedelsdirektivet (91/414/EEG) har som gräns satts 0,1 µg/l, som halten bekämpningsmedel inte får överstiga i grundvattnet. Detta samma gränsvärde har också inskrivits i EU:s grundvattendirektiv (118/2006/EG), vars uppgift är att förhindra en förorening av grundvattnen.

 

Lokaliseringen av grundvattenområden

 

I lagen om vattenvård (1299/2004) 7 § åläggs närings-, trafik- och miljöcentralerna att utreda plats och gränser för viktiga och andra för vattenanskaffning lämpliga grundvattenområden. I Finland har detta åliggande i stort sett förverkligats redan innan vattenpolitikens ramdirektiv trädde i kraft genom karterings- och klassificeringsprojektet för grundvattenområden.

Eftersom grundvattenområdena är klassificerade kan Tukes på basis av riskbedömning i sina preparatbeslut begränsa användningen av ett bekämpningsmedel på viktiga eller andra för vattenanskaffningen lämpliga grundvattenområden, dvs. på grundvattenområden av klass I och II, för att förhindra att grundvattnen förstörs, ifall halten av det verksamma ämnets eller dess sönderfallsprodukt i grundvattnet uppskattas överstiga 0,1 µg/l som årsmedelvärde. Därmed är det i allmänhet inte nödvändigt att lämna ett preparat helt utan godkännande i Finland, i motsats till exempelvis Danmark, där hela landet har klassificerats som grundvattenområde.

Jordbrukarna kan av sin egen kommuns myndigheter få veta om hans/hennes åkrar ligger på grundvattenområde. Grundvattenområdes avgränsningarna hittas också på miljöförvaltningens OIVA-registersidor i HERTTA-databasens grundvatteninformationssystem.

 

 

 

Ändringar till miljöbegränsningar

Miljöbegränsningar som har ändrats under 2014-2017 (pdf, på finska; uppdaterad 11.7.2017)