Ägaren till en ädelmetallprodukt som lämnas in för reparation, dvs. en konsument, kan eventuellt kräva att guld- eller silversmeden utför en åtgärd som strider mot författningarna om ädelmetallprodukter. Ädelmetallprodukter får inte fyllas, förstärkas eller på annat sätt stödas med någon annan ädelmetallegering än den som finhaltsstämpeln anger. Även loden skall uppfylla kraven i författningarna.
När det gått 50 år efter tillverkningen blir en ädelmetallprodukt ett antikt föremål och då är författningarna om ädelmetallprodukter inte längre tillämpliga på produkten. Även andra egenskaper än produktens material kan inverka på försäljningsvärdet.
En ädelmetallprodukt tas ur bruk när den återvinns som guldskrot och blir ny råvara eller när det bevisligen har gått minst 50 år sedan tillverkningen. Om en ädelmetallprodukt som tillverkats för mindre än 50 år sedan lämnas in till en andrahandsaffär, pantlåneinrättning eller loppmarknad eller annars släpps ut på den finländska marknaden igen, omfattas den fortfarande av Tukes tillsynsskyldighet.
Guld- och silversmeder skall ha god kännedom om författningarna om ädelmetallprodukter för att inte i samband med reparation av produkter lägga till material med avvikande finhaltsstämpel för att öka vikten, fylla eller stöda.
Ur- och guldaffärer köper guldskrot för att återvinna materialet. Den som använder det återvunna materialet, dvs. den som tillverkar en ny produkt, ansvarar för att den nya produkten uppfyller kraven i författningarna t.ex. vad gäller finhalterna.
Ansvar som gäller tillförlitligheten i fråga om antika ädelmetallprodukter övergår till konsumenten.