SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN (TUKES)
TUKES-ANVISNING K3-1999
Anvisning i pdf-format
7.6.1999
SKYDD AV GRUNDVATTEN VID ANLÄGGNINGAR
SOM HANTERAR KEMIKALIER
Förläggning och tekniska skyddsåtgärder
1. TILLÄMPNING
Förebyggandet av miljöskador som ansluter sig till hantering och upplagring av kemikalier ankommer på både miljömyndigheter och kemikalietillsynsmyndigheter. Avsikten med denna anvisning är att intensifiera skyddandet av grundvattnen i samband med de tillstånds- och anmälningsförfaranden som krävs i kemikalielagen.
Säkerhetsteknikcentralen (TUKES) utfärdar denna anvisning med stöd av 36 § kemikalielagen (744/1989 jämte ändring 1073/1995).
TUKES tar ställning till förläggning av produktionsanläggningar vid handläggning av de tillstånd och anmälningar som avses i förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999).
Enligt förordningens 7 § får en produktionsanläggning inte utan särskild, grundad anledning förläggas till ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning. Om en produktionsanläggning där kemikalier lagras eller hanteras dock förläggs till ett sådant grundvattenområde, måste det enligt förordningen genom särskilda åtgärder i fråga om konstruktion och driftteknik ses till att verksamheten vid anläggningen inte medför fara för att grundvattnet förorenas.
I säkerhetsföreskrifter som gäller farliga kemikalier finns krav vars syfte är att förebygga föroreningen av grundvattnen. Denna anvisning innehåller dessa krav samt godkända särskilda åtgärder i fråga om konstruktion och driftteknik som har framkommit vid handläggning av tillstånd och anmälningar. Ytterligare framställs några godtagbara anledningar att förlägga en anläggning till ett grundvattenområde.
2. BUNDENHET OCH GILTIGHET
TUKES anser att de lösningar som framställs i denna anvisning uppfyller kraven i kemikalielagen och i förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier. Också andra lösningar kan vara god-tagbara. Lösningarna i anvisningen uppfyller också kraven i miljölagstiftningen.
Denna anvisning gäller tills vidare, dock högst till den 7 juni 2004.
3. YTTERLIGARE INFORMATION
Anvisningen har utarbetats i samarbete med Nylands miljöcentral. Arbetsgruppen har bestått av Hanna Kuivalainen, Anne-Mari Lähde och Pertti Marttinen från TUKES och av Jorma Lameranta från Nylands miljöcentral. Mera information lämnas av anläggningsövervakningsenheten vid TUKES, telefon (09) 616 71, och av miljöcentralerna.
Uppdaterade versioner av TUKES-anvisningarna finns på vår webbplats www.tukes.fi/.
Överdirektör
Seppo Tuominen
Direktör
Heikki Salonen
INNEHÅLL
1. ALLMÄNT OM GRUNDVATTEN
2. FÖRLÄGGNING AV ANLÄGGNING TILL GRUNDVATTENOMRÅDE
3. KONSTRUKTIVA OCH DRIFTTEKNISKA SPECIALÅTGÄRDER
4. TILLSTÅND OCH ANMÄLNINGAR ENLIGT VATTENLAGEN OCH LAGEN OM MILJÖTILLSTÅNDSFÖRFARANDE
5. TILLSTÅND ENLIGT KEMIKALIELAGEN
6. STADGANDEN OM SKYDD AV GRUNDVATTEN
7. REFERENSER
BILAGA 1
BILAGA 2
1. ALLMÄNT OM GRUNDVATTEN
I Finland utgör grundvatten eller konstgjort grundvatten ca 58 % av det hushållsvatten som utdelas av allmänna vattenverk. Andelen av grundvatten och konstgjort grundvatten beräknas stiga till 70 % fram till år 2010. Grundvattnets popularitet härrör av att grundvattnets kvalitet är högre än ytvattnets. Grundvattnet lämpar sig ofta som sådant till hushållsvatten eller kräver endast alkalisering. Utöver hushållsvattnet har grundvattnet en central ställning också i livsmedelsindustrins vattenförsörjning.
Finlands grundvatten har i genomsnitt utomordentlig kvalitet på ställen där människans verksamhet inte har påverkat det. Kvaliteten har dock på många ställen försämrats på grund av människans verksamhet. I flera enskilda fall är grundvattnet starkt förorenat, och man har varit tvungen att begränsa dess användning. Åtgärder som har krävts för att rengöra marker som förorenats genom utsläpp och förorenade grundvatten har visat sig vara ytterst dyra, och projekten har genomförts till stor del på samhällets bekostnad.
Grundvatten är regnvatten som sjunkit ner i marken. Den lösa jordmånen ovanpå urberget är alltid porös. Längs tomrummen mellan markkornen sjunker regnvattnet ner i marken och utgör grundvattnet. Under grundvattenytan är alla tomrum fyllda med vatten. Grundvattentillgångar och -områden är geologiska formationer där marken är grovkornig och består av grus eller sand. Sådan mark är porös och vattnet rinner lätt vilket gör det möjligt att utvinna stora mängder vatten. I finkornig mark, t.ex. i silt och lera, finns det också grundvatten men beroende på vattnets låga strömningshastighet sker vattentäkt mycket långsamt. I följande figur framställs på förenklat sätt uppkomsten av grundvattnet i en grusås.
| Vajovesi |
Sjunkvatten |
| Orsivesi |
Hängande sjunkvatten |
| Pohjavesi |
Grundvatten |
| Sora ja hiekka |
Grus och sand |
| Turve |
Torv |
| Savi |
Lera |
| Kallio |
Berg |
Figur 1. Uppkomsten av grundvatten (se början)
Konstgjort grundvatten är grundvatten som på ett grundvattenområde genom indränkning åstadkommits ur ytvatten.
Markskikten ovanför grundvattenytan skyddar grundvattnet på många sätt. Organisk jord avlägsnar näringsämnen som finns i regnvatten och jordens mikrober nedbryter flera skadliga ämnen till oskadliga former. Ur mineralpartiklarna löser sig alkaliska salter i regnvatten vilket neutraliserar dess surhet. Metaller och flera andra skadliga ämnen som följer med regnvattnet binds i markens humusskikt och vid mineralpartiklar.
I princip kan grundvattnet fördärvas av alla sådana ämnen som inte naturligt förekommer eller som förekommer endast i ytterst låga koncentrationer i grundvattnet och grundvattentillgångens jord. De farligaste av dessa är förstås giftiga ämnen, såsom flera metaller och lösningsmedel, men också många ämnen som anses vara mindre farliga, såsom vägsalt och gödslingsmedel, kan förorsaka förorening av grundvattnet.
Viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som är lämpliga för vattenförsörjning har kartlagts och definierats av regionala miljöcentraler. Över varje kommuns grundvattenområden har utfärdats en s.k. kommunmapp som innehåller kartor över avgränsningen av grundvattenområden, uppkomstområdena för grundvatten, vattentäkternas läge och de kända verksamheter som utgör ett hot mot grundvattnet. Av kartorna framgår också eventuella skyddsområden som fastställts av vattendomstol. Mappen innehåller också en verbal beskrivning av varje grundvattentillgångs geologi, grundvattenströmningar och kvalitet samt uppgifter om vattentäkter. Kommunmapparna har tillställts de kommunala miljö-, byggnads-, brand- och räddningsmyndigheterna samt de myndigheter som sörjer för markanvändningsplaneringen.
Mapparna hålls tillgängliga för allmänheten vid regionala miljöcentraler. Som bilaga 1 finns ett exempel på en karta över ett viktigt grundvattenområde.
Bilaga 2 innehåller förklaringar till kartans beteckningar.
Vattendomstolen kan på basis av ansökan bestämma att området runtom en vattentäkt skall vara skyddsområde och förbjuda eller begränsa sådana verksamheter på detta område som äventyrar grundvattnets kvalitet.
Klassificering av grundvattenområden
Grundvattenområdena indelas i tre klasser:
I För vattenförsörjning viktigt grundvattenområde
Ett område vars grundvatten används eller under förloppet av 20—30 år kommer att användas eller som annars behövs i ett vattenverk som omfattar minst 10 anslutna hushåll, inom industri som fordrar gott råvatten eller för vattenförsörjning under kristider.
II Grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning
Ett område som lämpar sig för samfälld vattenförsörjning men för vilket man tills vidare inte kan ange någon användning vid samhällenas, den spridda bosättningens eller övrig vattenförsörjning.
III Övrigt grundvattenområde
Ett område där det krävs ytterligare undersökningar för att utreda förutsättningarna för att erhålla vatten, vattnets kvalitet eller riskerna för att vattnet förorenas eller ändras.
2. FÖRLÄGGNING AV ANLÄGGNING TILL GRUNDVATTENOMRÅDE
Då en ny anläggning förläggs till ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning, skall verksamhetsidkaren vid förhandlingar som anknyter till tillstånds- och anmälningsförfarandet enligt förordningen 59/1999 visa att också andra alternativ för förläggning av anläggningen eller upplaget har utretts. En produktionsanläggning i vilken farliga kemikalier hanteras eller lagras skall i första hand alltid förläggas utanför grundvattenområdet. Till tillståndsansökan och anmälan skall bifogas en utredning om varför man kom fram till det resultat som är föremål för ansökan.
Då en produktionsanläggning som ligger på ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning utvidgas, behöver ovan nämnda utredning vanligen inte uppvisas — om inte utvidgningen omfattar ibruktagning av en ny kemikalie som är särskilt farlig för grundvattnet eller om utvidgningen utgör ett nytt cisternområde.
Grundade anledningar för förläggning till grundvattenområde
TUKES anser att följande anledningar är godtagbara för att förlägga anläggningen till ett grundvattenområde. Varje fall övervägs skilt för sig.
Anläggningens verksamhet står i nära förbindelse med den verksamhet som redan finns på grundvattenområdet, t.ex. med bostadsområdets fjärrvärmecentral och dess bränsleupplag.
Det gäller att utvidga en befintlig verksamhet på området och det går inte att genomföra utvidgningen annanstans.
Förläggningen är med hänsyn till det allmänna behovet nödvändig, t.ex. en i samband med grundvattentäkt belägen vattenbehandlingsanläggning i vilken lut och hypoklorit lagras.
Den kemikalie som lagras förorsakar inte någon förorening av grundvattnet, t.ex. ringa mängder väteperoxid, flytande syre och vissa andra kondenserade gaser.
Anordnandet av bränsletillförsel eller andra tungt vägande skäl förutsätter att distributionsstationen förläggs till ett grundvattenområde.
I ovan nämnda exempel antas att grundvattenområdet är så vidsträckt att det med hänsyn till verksamheten inte är möjligt att förlägga anläggningen utanför området.
3. KONSTRUKTIVA OCH DRIFTTEKNISKA SPECIALÅTGÄRDER
Om det av grundade anledningar godkänns att till ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning förläggs en produktionsanläggning eller ett upplag eller om en på sådant område belägen anläggning utvidgas, är verksamhetsidkaren skyldig att med konstruktiva och drifttekniska åtgärder sörja för att verksamheten inte medför någon fara för förorening av grundvattnet.
I det följande beskrivs närmast konstruktiva åtgärder genom vilka föroreningen av grundvattnet kan förhindras. När det gäller tillstånd som krävs för omfattande hantering och upplagring av farliga kemikalier, förutsätter TUKES att dessa konstruktiva lösningar har genomförts, om anläggningen eller upplaget ligger på ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning. De konstruktiva åtgärderna lämpar sig också för hantering av kemikalier på andra ställen än på grundvattenområden. Med konstruktiva åtgärder skall det sörjas för att säkerhetssystemen fungerar på planerat sätt. Dessa konstruktiva och driftstekniska åtgärder skall alltid fastställas fall för fall, och avtal avgöras i samband med handläggning av tillstånd.
Upplag och processanläggningar
Marken vid upplagen och processanläggningarna på ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning skall tätas vid infarter och vägrenar som leder till anläggningen. Väglederna asfalteras och grunden till processanläggningar och upplag byggs så att den är ogenomtränglig för kemikalier.
Processanläggningars och lagerbyggnaders golv beläggs med ytbeläggning som tål kemikalier. Golvytan skall tåla kemikalien minst två dygn. Fogarna mellan golv och väggar skall tätas. Dörröppningarna skall förses med höjda trösklar (10 cm) eller med galler försedda rännor.
En fast cistern som är belägen inne i byggnaden skall placeras i en tät skyddsbassäng som tål kemikaliens inverkan. Skyddsbassängen kan byggas som en separat bassäng eller genom att forma en tät bassäng av nedre delen av cisternutrymmet inne i byggnaden. Bassängen skall utföras så att läckagen kan observeras och utläckta kemikalier kan uppsamlas. Skyddsbassängens yta bör tåla den kemikalie som skall lagras i cisternen minst två dygn. Om golvbrunnar är nödvändiga med hänsyn till verksamheten, skall dessa förses med spärrventiler som normalt hålls slutna och öppnas först då man har säkerställt att ingen kemikalie läckt till brunnen. TUKES förutsätter att tätheten hos golvbrunnar, avlopp, spärrventiler och inspektionsbrunnar inklusive anslutningar och skarvar granskas innan verksamheten inleds och därefter regelbundet, t.ex. vart femte år.
Avloppens och inspektionsbrunnarnas konstruktionsmaterial skall tåla alla de kemikalier som hanteras i anläggningen och som kan komma i avloppet. Vid behov skall avloppen förläggas i skyddsrör och marken runt dem tätas.
Processområdena förses med sådana bassänger, beläggning och t.ex. till katastrofbassäng förbundet avlopp så, att utläckta kemikalier kan samlas upp. Pumpstationer skall förses med likadana avlopp. För att läckage skall kunna kontrolleras, rekommenderas att i marken och anläggningens konstruktion installeras kontrollrör och detektorer.
Grunden till en fast cistern som placeras utomhus skall vara beständig mot tjäle och hålla de påfrestningar som den blir utsatt för. Det rekommenderas att grunden till cylindriska cisterner med rak mantel utförs enligt standard SFS 2679 (obligatorisk i fråga om cisterner för brännbara vätskor vars volym överskrider 100 m3), varvid ett eventuellt läckage observeras i ett i cisternens ytskikt placerat kontrollrör som leder till vallbassängen. Särskilt skall man sörja för kontroll av bottenläckage.
Det rekommenderas att förutom upplagscisterner för brännbara vätskor också andra utomhus belägna kemikaliecisterner placeras i en tät vallbassäng med sådan volym att den rymmer minst 1,1 gånger den kemikalie som kan läcka ut ur den största cisternen i vallbassängen. Cisterner skall förses med överfyllningsskydd och mätanordningar som mäter vätskenivån. På viktiga grundvattenområden skall underjordiska bränn- och dieseloljecisterner genomgå periodiska besiktningar.
Utomhus belägna cistern- och containerupplag förläggs på ett tätt underlag som tål den kemikalie som skall lagras, så att eventuellt läckage lätt kan observeras och utläckta kemikalier uppsamlas. Upplagsområdet skall förses med en tröskelkant vars höjd är minst 0,15 cm. Regnvatten som kommit innanför tröskeln skall avlägsnas på ett övervakat sätt. Det rekommenderas att utomhus belägna cisternupplag förses med tak. I fråga om brännbara kemikalier skall taket vara av obrännbart material och ha sådan konstruktion att det inte förhindrar släckningsarbeten.
Uppsamling och eventuell behandling av släckvatten skall planeras så att de kemikalier som släckvattnet innehåller inte hamnar i marken och grundvattnet. Tillvaratagandet av släckvattnet skall anordnas för minst 30 minuter i katastrofbassängen. Avlägsning och tillvaratagande av släck- och kylvatten kan också anordnas genom avloppssystemet — förutsatt att avloppet har tillräcklig kapacitet.
I syfte att vara beredd på störningar skall det i anläggningen finnas instruktioner för läckage- och utsläppssituationer samt för uppsamling av släckvatten.
Påfyllnings- och tömningsplatser
Påfyllnings- och tömningsplatser förläggs gärna i utkanten av processområdet. Påfyllnings- och tömningsplatser för flytande kemikalier byggs så att eventuellt utläckta kemikalier kan uppsamlas. Samlingsbassängens volym skall väljas så att den motsvarar minst volymen av den största transportcistern som skall fyllas eller volymen av ett fordons cisternsektion. Påfyllnings- och tömningsplatser skall asfalteras och förses med avlopp som leder till samlingsbrunn eller oljeavskiljare. Oljeutrymmets fyllning övervakas.
I avloppen installeras spärrventiler efter oljeavskiljaren. Gårdsområdet asfalteras runt påfyllnings- och tömningsplatsen. På området byggs sådana lutningar att regnvatten samlas endast vid och i närheten av påfyllnings- och tömningsplatsen. Det är skäl att leda regnvatten i ett tätt avloppsrör bort från grundvattenområdet.
Utomhus belägna påfyllnings- och tömningsplatser förses med tak om detta är tekniskt möjligt. När det gäller upplagring av brännbar vätska skall takmaterialet vara obrännbart. För uppsamling av eventuellt utläckta kemikalier skall på påfyllnings- och tömningsplatser finnas absorptionsmedel och övriga redskap för primära uppsamlingsåtgärder. Påfyllningsplatserna för fat förses med bassänger och trösklar. Automatiska påfyllningsanordningar på påfyllningsplatserna för fat förses med säkringsanordningar som tillåter att högst det största fatets volym kan fyllas på med en påfyllning.
Påfyllningsanordningens matarrör förses med en spärrventil som skall finnas i omedelbar närhet av påfyllningsanläggningen.
På påfyllnings- och tömningsplatser skall förläggas nödstoppsavbrytare med vilka påfyllning och tömning vid behov snabbt kan stoppas. Nödstopp och pumpar skall även kunna användas under en eldsvåda.
Distributionsstationer
Enligt förordningen 59/1999 anses distributionsstationer idka liten upplagring av kemikalie.
Bränslecisterner skall vara dubbelmantlade och försedda med läckagedetektorer. Nivån av inspektionsvätskeytan i mantlarnas mellanutrymme kontrolleras dagligen, eller alternativt skall övervakningen anordnas elektroniskt och kopplas till distributionsstationens larmsystem.
Cisternen förses med en givare för överfyllningssydd eller någon annan utrustning som förhindrar överfyllning.
Ett underjordiskt rörsystem skall installeras och skyddas så att det håller de påfrestningar som eventuellt förorsakas av markens rörelser och trafiken utan att bli skadat. Ett tryckrörssystem skall placeras i ett skyddsrör eller en rörkanal, som förses med minst en inspektionsbrunn eller med ett läckagedetektorssystem.
Distributionsområdet byggs så att området förses med en tät beläggning. Möjligheterna att bränsle vid ett läckage kan rinna ner i marken under distributionsmätarnas fundament skall förhindras. Kanter eller motsvarande konstruktionsarrangemang skall vid ett eventuellt läckage förhindra att bränslet rinner ner i marken. Det ytvatten som samlas på distributionsområdet skall via oljeavskiljare ledas till avloppet. Det tätningslager som finns under beläggningen skall dräneras till oljeavskiljaren.
Påfyllningsplatsen för cisterner skall byggas så att den är tät och avloppet från den skall ledas till oljeavskiljarsystemet. Ändarna till påfyllningsrören för underjordiska cisterner skall förses med en avrinningsbassäng eller en spärrbrunn, vars volym är minst 1,5 gånger tömningsslangens volym.
4.TILLSTÅND OCH ANMÄLNINGAR ENLIGT VATTENLAGEN OCH LAGEN OM MILJÖTILLSTÅNDSFÖRFARANDE
Förfaranden enligt vattenlagen
För utsläpp av avloppsvatten i vattendrag ansöks om tillstånd hos vattendomstolen. Ett tillstånd behövs om avloppsvattnet kan förorsaka förorening av vattendrag. Vattendomstolen kan dock inte bevilja tillstånd för sådan åtgärd som kan medföra förorening av grundvatten.
För utsläpp i dike, vattendrag eller allmänt avlopp av avloppsvatten som innehåller ämnen som nämns i 5 § statsrådets beslut (363/1994) skall tillstånd oberoende av utsläppets följder ansökas hos vattendomstolen.
En anmälan om en anläggning som hanterar ämnen som nämns i 1 § förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten (283/1962) skall göras till den regionala miljöcentralen minst sex månader innan byggandet av anläggningen inleds.
En anmälan om en anläggning enligt 3 § förordningen 283/1962 skall göras till den regionala miljöcentralen minst fyra månader innan byggandet av anläggningen inleds.
För utsläpp av avloppsvatten i dike eller mark ansöks om tillstånd hos kommunens miljönämnd. Ett tillstånd behövs om avloppsvattnet kan förorsaka skadlig förorening av bassäng, dike eller annan vattenfåra. Omfattar föroreningen också vattendrag, handläggs tillståndsärendet av vattendomstolen.
Miljötillståndsförfarande
Ett miljötillstånd krävs av anläggningar som nämns i förteckningarna i hälsoskyddsförordningen (1280/1994), luftvårdsförordningen (716/1982) och avfallsförordningen (1390/1993). Om tillstånd ansöks enligt förteckningen i förordningen om miljötillståndsförfarande (772/1992) antingen hos kommunens miljötillståndsmyndighet eller den regionala miljöcentralen.
5. TILLSTÅND ENLIGT KEMIKALIELAGEN
För verksamhet som omfattar hantering och upplagring av hälso- och miljöfarliga kemikalier och brännbara vätskor eller gaser krävs — beroende på mängder som hanteras och upplagras — ett tillstånd av Säkerhetsteknikcentralen eller en anmälan som görs till den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten eller brandchefen. Tillståndsgränserna bestäms enligt kemikaliens mängd och farlighet.
Ett tillstånd för omfattande industriell hantering eller omfattande upplagring skall ansökas skriftligt innan byggarbetena inleds. Till ansökan skall bifogas bl.a. en kartaritning i skala 1:1 000 — 1:20 000 till produktionsanläggningens eller upplagets förläggningsplats samt en utredning om vattentäkter på området, viktiga grundvattenområden eller andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning och markens kvalitet.
Vid handläggning av tillståndsärendet bör TUKES anhålla om utlåtande hos arbetarskyddsdistriktet, brandchefen i kommunen och den regionala miljöcentralen samt vid behov hos den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten. Då en produktionsanläggning eller ett upplag byggs på en helt ny plats, skall ansökan kungöras och eventuellt också underrättas på annat sätt, t.ex. genom att annonsera i lokaltidningar.
Tillståndsbeslutet innehåller vanligen villkor för saker om vilka inte finns några detaljerade bestämmelser i lagstiftningen.
Om liten hantering och upplagring skall göras en anmälan till den lokala myndigheten i god tid innan verksamheten inleds. Till anmälan skall bifogas bl.a. en utredning om vattentäkter på området, viktiga grundvattenområden eller andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning och markens kvalitet.
En produktionsanläggning eller ett upplag som behöver ett tillstånd av TUKES får inte tas i bruk innan den har genomgått en ibruktagningsinspektion. En produktionsanläggning eller ett upplag som idkar liten verksamhet skall inspekteras inom tre månader från det verksamheten inleddes.
En verksamhetsidkare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring behöver ett tillstånd för ändring av anläggningen, om denna innebär en utvidgning som är jämförbar med grundandet av anläggningen eller annan motsvarande ändring. Om en allvarlig olycka som inträffat i en anläggning som idkar omfattande industriell hantering eller upplagring skall verksamhetsidkaren göra en anmälan till TUKES.
Anmälan om en olycka som inträffat i liten verksamhet skall göras till den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten som anmäler den vidare till TUKES.
6. STADGANDEN OM SKYDD AV GRUNDVATTEN
Finlands lagstiftning omfattar en hel del fordringar vilkas syfte är att skydda grundvatten mot förorening. I det följande finns några utdrag av författningar:
Förbud mot förorening av grundvatten
I vattenlagen utfärdas förbud mot förorening av grundvatten:
"Ämne eller energi som avses i 19 § får inte uppläggas eller ledas till sådant ställe eller behandlas så (förbud mot förorening av grundvatten),
- att grundvattnet kan bli hälsovådligt eller dess kvalitet annars väsentligt försämras på ett viktigt eller något annat för vattenanskaffning lämpligt grundvattenområde;
- att grundvattnet på annans fastighet kan bli hälsovådligt eller obrukbart för ett ändamål vartill det annars kunde begagnas; eller
- att åtgärden genom sin inverkan på grundvattnets beskaffenhet annars kan kränka allmänt eller annans enskilda intresse."
(Vattenlag 264/1961, 1 kap. 22 §)
Ämnen som är farliga för grundvatten
I förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten och i statsrådets beslut uppräknas ett antal kemikalier som är farliga för grundvatten:
"Från industri- och därmed jämförbar inrättning får icke miljöfarliga ämnen utsläppas i eller ledas till grundvatten eller vattendrag i sådana halter eller mängder att de medför förorening av vatten.
Ovan i 1 mom. avsedda miljöfarliga ämnen äro:
- radioaktiva ämnen;
- 1,1,1-triklor-2,2-bis(klorfenyl)-etan och polykloridfenyler samt deras derivat;
- kvicksilver och kadmium samt föreningar av dem;
- cyanvätesyra och dess salter, förutom svårlösliga salter samt akrylnitril och cyanklorid;
- arsen, krom (med värdet sex), bly, nickel, selen, uran och tallium samt föreningar av dem;
- polyhalogenerade fenoler och övriga fenolderivat som kunna jämföras med dem i fråga om dessas för vattendrag farliga verkningar;
- nitrobensen och nitrosoamin; samt
- ämne och preparat som innehåller giftiga verksamma substanser i bekämpningsmedel eller i ämne för skyddande av trävara eller i ämne för impregnering eller konservering av textil- eller pappersprodukt som enligt gällande stadganden förklarats för giftigt."
(Förordning om förhandsåtgärder för skydd av vatten 283/1962, 1 §)
"Ett ämne som nämns i bilagan eller hör till en sådan grupp av ämnen som nämns där får inte släppas ut i grundvatten.
Bilaga
- organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljön, organiska fosforföreningar och organiska tennföreningar,
- ämnen som har cancerogena, mutagena eller teratogena egenskaper,
- kvicksilver och kadmium samt deras föreningar,
- mineraloljor och kolväten,
- cyanider och fluorider,
- öljande metaller och metalloider samt deras föreningar: zink, koppar, nickel, krom, bly, selen, arsenik, antimon, molybden, titan, tenn, barium, beryllium, bor, uran, vanadin, kobolt, tallium, tellur och silver,
- biocider och deras derivat,
- ämnen som har en negativ effekt på grundvattens smak eller lukt samt föreningar som kan orsaka bildandet av sådana ämnen i grundvatten och göra vattnet olämpligt som dricksvatten,
- giftiga eller svårnedbrytbara organiska föreningar av kisel samt ämnen som kan orsaka bildandet av sådana föreningar i vatten,
- oorganiska föreningar av fosfor och elementärt fosfor,
- ammoniak och nitriter."
(Statsrådets beslut 364/1994, 4 §, Bilaga)
Förläggning av anläggning
Om förläggningen bestäms i hälsoskyddslagen och -förordningen, förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier samt i handels- och industriministeriets beslut:
"Beviljande av förläggningstillstånd:
Förläggningstillstånd beviljas om verksamheten, med beaktande av de föreskrifter som meddelas med stöd av 2 mom. och den tidsfrist som eventuellt utsätts med stöd av 3 mom., på den för ändamålet reserverade platsen, uppfyller de i denna lag, eller med stöd av den, stadgade eller föreskrivna sanitära kraven. Vid tillståndsprövningen skall beaktas hur verksamheten påverkar de sanitära förhållandena i den omgivande bosättningen.
I förläggningstillståndet meddelas behövliga föreskrifter om förebyggande av sanitära olägenheter samt om övervakning.
Förläggningstillstånd beviljas antingen tills vidare eller av särskilda skäl för viss tid.
Om verksamheten inte har inletts inom fem år efter det tillståndet beviljades, förfaller tillståndet. Tillståndsmyndigheten kan på ansökan förlänga tillståndets giltighetstid med högst tre år i sänder."
(Hälsoskyddslag 763/1994, 10 §)
"Verksamhet som förutsätter förläggningstillstånd
För följande verksamheter som avses i 9 § hälsoskyddslagen (763/94) krävs förläggningstillstånd:
- - - - - - - - -- - -
5. Tillverkning, hantering och upplagring av kemikalier:
a) anläggning som bedriver sådan medelstor eller omfattande hantering eller upplagring av kemikalier som avses i 32 § kemikalielagen (744/89),
b) fabrik som tillverkar organiska eller oorganiska baskemikalier,
c) fabrik som tillverkar gödselmedel, sprängämnen, bekämpningsmedel eller skyddskemikalier,
d) fabrik som vulkaniserar gummi och fabrik som tillverkar plastråvaror eller syntetfibrer,
e) fabrik som tillverkar läkemedel eller råvaror för läkemedel,
f) inrättning där flyktiga lösningsmedel används och vid vilken förbrukningen av dessa lösningsmedel, frånsett den andel som binds eller kvarstannar i produkterna, är minst 10 ton om året eller vars motsvarande toppförbrukningen är minst 20 kilogram i timmen
- - - - - - - -- -
7. Metallindustri:
fabrik som tillverkar metaller samt ytbehandlingsanläggning för metaller
- -- - - - - - - -
9. Trafik:
- - - - - - - - -
distributionsstation för flytande bränslen med en bränslecisternvolym om minst 10 m3
- - -- - - - - - -
Sanitära förutsättningar för beviljande av förläggningstillstånd
För beviljande av förläggningstillstånd för sådan verksamhet som avses i 1 § krävs det att inte buller, utsläpp i luft, vatten eller mark eller avfall från verksamheten eller annan omständighet medför sanitär olägenhet för dem som befinner sig inom verksamhetens verkningsområde. Verksamhetens vattenförsörjning, avlopp och trafikarrangemang skall planeras och genomföras så att de inte medför sanitär olägenhet."
(Hälsoskyddsförordning 1280/1994, 2 §)
"Förläggning"
- - - - - - - - - -
En produktionsanläggning får inte utan särskild, grundad anledning förläggas till ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning. Om en produktionsanläggning där kemikalier lagras eller hanteras industriellt dock förläggs till ett sådant grundvattenområde, måste det genom särskilda åtgärder i fråga om konstruktion och driftteknik ses till att verksamheten vid anläggningen inte medför fara för att grundvattnet förorenas."
"Förläggning av distributionsstation
En distributionsstation skall i första hand förläggas utanför ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning.
Om anordnandet av bränsleförsörjningen eller andra vägande skäl förutsätter att en distributionsstation förläggs till ett sådant grundvattenområde som avses i 1 mom., måste det genom särskilda åtgärder i fråga om konstruktion och driftsteknik ses till att verksamheten inte medför fara för att grundvattnet förorenas."
(Handels- och industriministeriets beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier på distributionsstation 415/1998, 5 §)
Det finns också föreskrifter som gäller placering av cisterner på distributionsstationer. Cisterner som innehåller mycket lättantändligt, lättantändligt eller antändligt flytande bränsle skall i regel placeras under jorden. Övriga cisterner kan placeras ovan jord men det finns särskilda föreskrifter som gäller detta.
Användning och upplagring av kemikalier
Verksamhetsidkarens omsorgsförpliktelser gäller också förebyggandet av grundvattnets förorening:
"Verksamhetsidkarens allmänna skyldigheter
Omsorgsplikt
Vid tillverkning, import och annan sådan hantering av kemikalier som avses i denna lag skall med beaktande av kemikaliernas mängd och farlighet iakttas tillräcklig omsorg och försiktighet så att men för hälsan och miljön förebyggs.
Om vårdslös eller ovarsam kemikaliehantering som avses i denna lag leder till att konstruktioner eller miljön förorenas, skall verksamhetsidkaren eller någon annan som vållat föroreningen se till att konstruktionerna och miljön återställs i sådant skick att föroreningen inte längre medför fara för hälsan eller miljön."
(Kemikalielag 744/1989, 15 §)
"Allmän omsorgsplikt vid avfallshantering
- - - - - - - - - -
4. Avfallet eller avfallshanteringen får inte förorsaka hälsan eller miljön någon fara eller skada,
5. I avfallshanteringen skall användas bästa ekonomiskt användbara teknik samt bästa möjliga metod för bekämpning av hälso- eller miljöskador"
(Avfallslag 1072/1993, 6 §)
Oljecisterner på grundvattenområden
Särskilda föreskrifter gäller för oljecisterner på grundvattenområden:
"Underjordiska cisterner för bränn- eller dieselolja som är belägna på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommunens plan för bekämpning av oljeskador skall besiktas periodiskt i enlighet med vad i handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner (344/83) är bestämt."
(Handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor 313/1985, 33 §)
"Oljecisterner som är belägna på ett viktigt grundvattenområde
Cisternägaren eller den verksamhetsidkare som installerar ett oljeeldningsaggregat skall underrätta den lokala brandmyndigheten om installeringen av oljecisterner som är belägna under jorden eller i en underjordisk kammare och anslutna till ett oljeeldningsaggregat som finns på ett viktigt grundvattenområde som har tagits med i kommunens plan för bekämpning av oljeskador. Brandmyndigheten skall ges tillfälle att granska cisternens placering innan den täcks över. Ett protokoll skall sättas upp över granskningen."
"Periodisk besiktning
De underjordiska oljecisterner som är belägna på viktiga grundvattenområden, som har tagits med i kommunens plan för bekämpning av oljeskador, skall besiktas periodiskt i enlighet med vad som bestäms särskilt i ett beslut av handels- och industriministeriet.
En cistern som vid periodisk besiktning upptäcks orsaka risk för oljeskada skall repareras eller tas ur drift. En cistern som orsakar omedelbar fara skall genast tas ur drift."
"Installation och underhåll samt periodisk besiktning
Installerings- och underhållsarbeten på oljeeldningsaggregat och elanläggningar till dessa samt periodisk besiktning av cisterner får utföras endast av en verksamhetsidkare som av Säkerhetsteknikcentralen har bedömts vara behörig för detta."
(Förordning om oljeeldningsaggregat 1211/1995, 22, 23, 25 §)
"Underjordiska oljecisterner som är belägna på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommunens plan för bekämpning av oljeskador skall besiktas periodiskt i enlighet med vad som i handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner (344/83) är bestämt."
(Handels- och industriministeriets beslut om oljeeldningsaggregat 314/1985, 48 §)
"Om periodisk besiktning av underjordiska bränn- och dieseloljecisterner som är belägna på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommuns plan för bekämpning av oljeskador föreskrivs i detta beslut.
Detta beslut gäller inte
dubbelmantlade cisterner och med dem jämförliga cisterner med läckagevarningssystem;
underjordiska cisterner som är placerade i skyddskar och har läckagevarningssystem som är försedda med alarmanordningar – – "
"Metallcisterner skall besiktas invändigt."
"Icke-metalliska cisterner skall besiktas genom över- eller undertrycksprov eller på något annat motsvarande sätt."
"Cisternerna indelas på basen av deras skick i följande klasser:
- klass A: metallcisterner med minst 3 mm kvar av plåttjockleken mätt innanför cisternen vid den djupaste frätningen samt icke-metalliska cisterner som på basen av tryckprov konstaterats vara täta;
- klass B: metallcisterner med minst 1,5 mm men mindre än 3 mm kvar av plåttjockleken mätt innanför cisternen vid den djupaste frätningen;
- klass C: metallcisterner med mindre än 1,5 mm kvar av plåttjockleken mätt innanför cisternen vid den djupaste frätningen eller med en väggplåt som förändras till formen då den knackas inifrån med en rundskallhammare som väger 0,5 kg; samt
- klass D: cisterner med genomfrätningar eller sprickor eller som vid täthetsprov utvisar läckage."
"Cistern skall första gången underkastas periodisk besiktning innan 10 år förflutit från dess ibruktagande.
Metallcistern av klass A skall besiktas på nytt efter fem och icke-metallisk cistern som på grundval av besiktning hör till klass A efter 10 år.
Cistern av klass B skall besiktas på nytt efter två år.
Cistern av klass C skall tagas ur bruk inom sex månader efter besiktningen, om inte brandchefen av särskilda skäl förordnar att cisternen skall tagas ur bruk inom kortare tid eller tillåter att cisternen brukas under längre tid.
Cistern av klass D skall tagas ur bruk omedelbart."
"Om nya viktiga grundvattenområden tages med i kommuns plan för bekämpning av oljeskador sedan detta beslut trätt i kraft, skall underjordisk oljecistern som är belägen inom dylikt område besiktas inom ett år från det ändringen i planen blev fastställd eller inom 10 år från cisternens ibruktagande, beroende på vilket av dessa beräkningssätt som leder till en senare sista tidpunkt."
Handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner 344/1983, 1, 2, 6, 7, 9, 10, 15 §)
7. REFERENSER
| Nummer |
Namn |
| 744/1989 |
Kemikalielag |
| 263/1953 |
Lag om
explosionsfarliga ämnen |
| 59/1999 |
Förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier |
| 313/1985 |
Handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor |
| 421/1989 |
Statsrådets beslut om behållare med farliga ämnen och om märkning av dem |
| 675/1993 |
Kemikalieförordning |
| 979/1997 |
Social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning avkemikalier |
| 164/1998 |
Social- och hälsovårdsministeriets beslut om en för-teckning över farliga ämnen |
| 415/1998 |
Handels- och industriministeriets beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier på distributions-station |
| 264/1961 |
Vattenlag |
| 283/1962 |
Förordning om förhandsåtgärder för skydd av vatten |
| 364/1994 |
Statsrådets beslut om skydd för grundvatten mot för-orening genom vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen |
| 735/1991 |
Lag om miljötillståndsförfarande |
| 772/1992 |
Förordning om miljötillståndsförfarande |
| 763/1994 |
Hälsoskyddslag |
| 1280/1994 |
Hälsoskyddsförordning |
| 1072/1993 |
Avfallslag |
| 1390/1993 |
Avfallsförordning |
| 9.3.1998 |
Statsrådets principbeslut om målen för skydd av vattnen fram till år 2005 |
| |
|
Anvisningar |
|
| C2-91 |
Kreosoottikyllästämön
turvallisuusohje |
| C1-92 |
Terveydelle ja ympäristölle
vaarallisten kemikaalien varastointi (endast punkt 9 Putkistot är i kraft) |
| K1-97 |
Upplagring av hälso- och miljöfarliga kemikalier |
| K1-98 |
Fasta cisterner för upplagring
av brännbara vätskor. Konstruktion och inspektion |
| K2-1999 |
Intern räddningsplan |
| TUKES-julkaisu 6/97 |
Luettelo yleisimmistä palavista
nesteistä |
| |
|
Standarder |
|
I det följande räknas upp de standarder som definierar den säkerhetsnivå som skall iakttas enligt handels- och industriministeriets beslut (313/1985 och 314/1985).
|
| Beteckning |
Namn |
| SFS 2679 |
Maanpäällinen teräksinen palavien nesteiden säiliö. Perustus
(Ovan jord belägen cistern av stål för brännbara vätskor. Fundament) |
| SFS 2733 |
Teräksinen lieriömäinen makaava säiliö
(Ovan jord belägen cylindrisk horisontell cistern av stål) |
| SFS 2734 |
Teräksinen maanpäällinen lieriömäinen pystysäiliö
(Ovan jord belägen cylindrisk vertikal cistern av stål) |
| SFS 2735 |
Teräksinen maanpäällinen suorakulmainen säiliö
(Lådformig ovanjordisk cistern av stål) |
| SFS 2736 |
Cylindrisk cistern av stål under jord |
| SFS 2737 |
Ovan jord belägen
cistern av stål för brännbara vätskor med cirkulär botten och raka väggar. Volym £ 500 m3.
Materialkrav och dimensionering |
| SFS 2740 |
Ovan jord belägen cistern av stål för brännbara vätskor med cirkulär botten och raka väggar. Volym ³ 500 m3.
Materialkrav och dimensionering |
| SFS 2770 |
Maanalainen muovinen palavien nesteiden säiliö.
Rakenne |
| SFS 3350 |
Palavien nesteiden varastopaikka ja siellä olevat palavan nesteen käsittelypaikat
(Upplagringsplats för brännbara vätskor och där befintliga hanteringsplatser för brännbara vätskor) |
| SFS 3353 |
Tillverkningsanläggning
och teknisk användnings-anläggning för brännbar vätska |
| SFS 3354 |
Maanpäällinen,teräksinen palavien nesteiden ympyrä-pohjainen ja suoraseinäinen säiliö.
Asennus- ja tarkastusohjeet |
| SFS 3356 |
Palavan nesteen putkisto
(Rörsystem för brännbara vätskor) |
| SFS 3357 |
Palavien nesteiden varaston sammutus- ja palontorjuntakalusto
(Släcknings- och brandbekämpningsutrustning för upplagring av brännbara vätskor) |
| SFS 3358 |
Maalaus ja maalin kuivaus. Tilat, käyttö, huolto ja sammutuskalusto
(Målning och torkning av färg. Utrymmen, drift, service och släckningsredskap) |
| SFS 3359 |
Asetyleeni.Varastointi ja tekninen käyttö
(Acetylen. Upplagring och teknisk användning) |
| SFS 3915 |
LM-säiliöt.Polttoöljyn varastosäiliöt sisätiloissa. Rakenne ja yleiset ominaisuudet
(AP-cisterner för lagring av brännolja i byggnad.
Konstruktion och allmänna egenskaper) |
| SFS 5491 |
Farliga kemikalier. Märkning avcisterner |
|
|
| Övriga standarder |
|
|
|
| SFS 2679 |
Maanpäällinen
teräksinen palavien nesteiden säiliö.
Perustus
(Ovan jord belägen cistern av stål för
brännbara vätskor.
Fundament) |
| SFS 3916 |
LM-säiliöt.
Polttoöljyn varastosäiliöt sisätiloissa. Laatuvaatimukset
(AP-cisterner för lagring av brännolja i
byggnad.
Kvalitetskrav) |
| SFS 5684 |
Säiliön
sähköinen ylitäytön estolaitteisto. Rakenne, koestus ja asennus
(Elektriska överfyllningsskydd.Konstruktion, provning och installation) |
| SFS 5685 |
Säiliönsähköinen ylitäytön estolaitteisto.
Anturiliitännän kojevastake ja kojepistoke
(Elektriska överfyllningsskydd.Anslutningsdon för givare) |
Handledande publikationer
Kyllästämöiden ympäristö- ja työturvalllisuus.
Vesi- ja ympäristöhallitus, Helsinki 1991. Vesi- ja ympäristöhallinnon julkaisuja, sarja B nro 11
Ohje kemikaalien kappaletavaravarastosta. Kemikaalineuvottelukunta, Helsinki 1996
Happojen ja emästen varastointi ja käsittely. Kemikaalineuvottelukunta, Helsinki 1996
Kemikaalien turvallinen käsittely ja varastointi. Pintakäsittelylaitos – maalaamo – pakkaamo. Kemikaalineuvottelukunta, Helsinki 1997
Suomen luokitellut pohjavesialueet. Suomen ympäristökeskus, Helsinki 1996
Turvatekniikan keskuksen toimialalla vuosina 1986—1996 sattuneet onnettomuudet. TUKES-julkaisu 4/96, Helsinki
Turvatekniikan keskuksen tietoon tulleet onnettomuus- ja vaaratilanteet vuonna 1997. TUKES-julkaisu 6/98, Helsinki