K10-2010 Säkerhetsrapport

13.8.2010

1. INLEDNING

Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall verksamhetsidkare utarbeta en säkerhetsrapport och tillställa den Säkerhetsteknikcentralen (Tukes), om de i förordningen specificerade mängderna av farliga kemikalier i produktionsanläggningen överskrids.

I säkerhetsrapporten visar sig verksamhetsidkaren

ha tagit i bruk säkerhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor och andra olyckshändelser samt säkerhetsledningssystemet för förverkligandet av säkerhetsprinciperna,
vara medveten om de risker för storolycka som hör till verksamheten i fråga och ha skridit till nödvändiga åtgärder för att undvika olyckor och begränsa inverkan av följderna,
ha tagit i beaktande en tillräcklig säkerhets- och pålitlighetsnivå vid planeringen, byggandet, driften och underhållet, och
ha uppgjort en intern räddningsplan samt gett uppgifter för planering av extern räddningsplan och för planering av användningen av marken som omger produktionsanläggningen.

Bestämmelserna om säkerhetsrapporten baserar sig på Europeiska unionens råds direktiv för bekämpning av risken för storolyckor förorsakade av farliga ämnen (96/82/EG, Seveso II-direktivet). Förpliktelsen gäller även flytgas, naturgas, explosiva varor och oljeeldningsanläggningar.

2. ANVISNINGENS BUNDENHET OCH GILTIGHET

I denna anvisning presenteras bestämmelserna som gäller säkerhetsrapporten. Dessutom innehåller anvisningen Tukes instruktioner för att klarlägga de krav som ställs i förordningen (59/1999) samt de krav som ställs på säkerhetsrapporten i förordningarna om flytgas, naturgas, explosiva varor och oljeeldningsanordningar. Också andra lösningar än vad som framställs i denna anvisning kan vara godtagbara.

Tukes utfärdar denna anvisning med stöd av 135 § i kemikaliesäkerhetslagen (390/2005).

Anvisningen är i kraft tills vidare, dock högst till den 30 juni 2015.

Anvisningen kommer att uppdateras senast i och med att industrikemikalielagstiftningen förnyas.

Denna anvisning ersätter Tukes-anvisningen K1-2006 den 13 mars 2006.

3. YTTERLIGARE UPPGIFTER

De centralaste förändringarna i jämförelse med Tukes-anvisningen K1-2006:

Punkt 3.3.3 Säkerhetsledningssystem: Användningen av processäkerhetsmätare vid sidan av arbetssäkerhetsmätare har betonats.
Punkt 3.6 Identifiering av olycksrisker, följder samt förebyggande åtgärder:
Mera detaljerade instruktioner för att utarbeta och framställa olycksbeskrivningar.

Mer information om denna anvisning lämnas av Tukes, telefon 010 6052 000.

Anvisningen kan skrivas ut på Tukes webbplats www.tukes.fi. Anslutande lagstiftning finns i adress http://www.edilex.fi/tukes/sv/.

Överdirektör Seppo Ahvenainen

Direktör Päivi Rantakoski

Bilaga till Tukes-anvisning K10-2010

SÄKERHETSRAPPORT

INNEHÅLL

1. FÖRPLIKTELSE TILL SÄKERHETSRAPPORT

1.1 Författningar

1.2 Utarbetning och uppdatering av rapporten

2. INFORMERING TILL ALLMÄNHETEN

2.1 Framläggande av säkerhetsrapporten

2.2 Verksamhetsidkarens meddelande

3. SÄKERHETSRAPPORTENS INNEHÅLL

3.1 Rapportens syfte

3.2 Kontaktuppgifter och allmän överblick

3.3 Säkerhetsprinciper och säkerhetsledningssystem

3.3.1 Inledning

3.3.2 Säkerhetsprinciper

3.3.3 Säkerhetsledningssystem

3.4 Beskrivning av produktionsanläggning och dess omgivning

3.5 Beskrivning av anläggningar

3.6 Identifiering av olycksrisker, följder samt förebyggande åtgärder

3.7 Räddningsåtgärder för begränsning av följderna av olyckor

Bilaga 1 Utgångsuppgifter för att användas i olycksbeskrivningar

Bilaga 2 Sammandrag av möjliga storolyckor vid produktionsanläggning

1. FÖRPLIKTELSE TILL SÄKERHETSRAPPORT

1.1 Författningar

Förpliktelsen att utarbeta en säkerhetsrapport gäller en del av de anläggningar som idkar omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier, flytgasanläggningar, naturgaslager, fabriker och lager för explosiva varor samt oljeeldningsanläggningar. Förpliktelsen grundar sig antingen på summorna av relationstalen uträknade på basis av kemikaliemängderna eller på minimimängderna för enskilda kemikalier. Även om förpliktelsen skulle grunda sig enbart på en del av produktionsanläggningens kemikalier, utarbetas säkerhetsrapporten så att den täcker hela produktionsanläggningen och alla kemikalier i den.

Beräkningsprinciperna framställs i 15 § och bilaga I till förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999). I flytgasförordningen (711/1993 jämte ändringar), statsrådets förordning om säkerhet vid hantering av naturgas (551/2009) och förordningen om explosiva varor (473/1993 jämte ändringar) anges egna minimimängder för dessa kemikalier. Om minimimängderna överskrids skall rapporten utarbetas. I förordningen om oljeeldningsaggregat (1211/1995 jämte ändringar) hänvisas direkt till förordningen 59/1999.

Om det i produktionsanläggningen finns både i förordningen 59/1999 avsedda farliga kemikalier (hälso- och miljöfarliga samt brand- och explosionsfarliga kemikalier) och flytgas, naturgas eller explosiva varor, tas dessa alla med vid beräknandet av relationstalens summa då förpliktelsen att utarbeta en säkerhetsrapport utreds.

Om innehållet av säkerhetsrapporten bestäms i 22 § och bilaga IV till förordningen 59/1999. Noggrannare bestämmelser om säkerhetsledningssystemet ges dessutom i bilaga III till förordningen.

1.2 Utarbetning och uppdatering av rapporten

En säkerhetsrapport för nya produktionsanläggningar och en på grund av ändring i produktionsanläggning uppdaterad säkerhetsrapport skall utarbetas och skickas till Säkerhetsteknikcentralen (Tukes) i tillräckligt god tid (5 mån) innan verksamheten inleds. Rapporten tillställs i tre exemplar (22 §).

Säkerhetsrapporten skall uppdateras åtminstone vart femte år. Man kan vara tvungen att göra uppdatering också av någon av följande orsaker (24 §):

inom verksamheten har det skett en förändring som ökar risken för storolycka
ansenlig utveckling har skett inom säkerhetstekniken, bedömningen av risker och det tekniska kunnandet
vid utredning av olycksfall och tillbud har uppdagats aspekter som bör beaktas
på Tukes begäran.

Den uppdaterade rapporten skickas till Tukes i sin helhet. Av rapporten skall framgå till vilka delar och varför den har förändrats i jämförelse med den tidigare rapporten.

2. INFORMERING TILL ALLMÄNHETEN

2.1 Framläggande av säkerhetsrapporten

Verksamhetsidkaren skall hålla produktionsanläggningens säkerhetsrapport och den förteckning över farliga kemikalier som anknyter till den framlagd för allmänheten (26 §). De uppgifter som framläggs kan begränsas med Tukes samtycke, om uppgifterna kan anses vara affärs- eller yrkeshemligheter eller på goda grunder annars konfidentiella.

Säkerhetsrapporten finns för allmänheten till påseende i den produktionsanläggningens utrymmen som rapporten gäller eller på någon annan lätt tillgänglig plats inom kommunens område. Verksamhetsidkaren skall i sitt till allmänheten distribuerade meddelande (29 §) informera om var säkerhetsrapporten och kemikalieförteckningen finns till påseende.

Säkerhetsrapporten är en officiell handling och därför måste också Tukes vid anmodan ge den till påseende. Om verksamhetsidkaren har fått Tukes tillstånd att begränsa de uppgifter som ges till allmänheten, gäller denna begränsning också den säkerhetsrapport som uppvisas på Tukes. I så fall skall verksamhetsidkaren tillställa Tukes också den rapport som är avsedd för allmänheten till påseende.

2.2 Verksamhetsidkarens meddelande

Verksamhetsidkare som är förpliktad att utarbeta en säkerhetsrapport skall informera de personer och sammanslutningar som kan påverkas av en storolycka vid produktionsanläggningen (29 §) om säkerhetsåtgärder och förhållningsregler gällande olyckshändelser.

Verksamhetsidkaren skall i produktionsanläggningens omgivning dela ut ett meddelande som innehåller uppgifter i enlighet med bilaga VII till förordningen.

Meddelandet bör ses över vart tredje år och vid behov uppdateras. Om i produktionsanläggningen görs betydande ändringar som inverkar på risken för en storolycka, bör ett förnyat meddelande omedelbart delas ut i omgivningen. Även om meddelandet inte hade förändrats, skall det i varje fall utdelas på nytt med högst fem års intervaller.

3. SÄKERHETSRAPPORTENS INNEHÅLL

3.1 Rapportens syfte

Säkerhetsrapporten utarbetas för att säkra trygg verksamhet. Verksamhetsidkaren skall i rapporten visa att ha identifierat de faror som är förknippade med verksamheten och att ha garderat sig mot dessa. Rapporten skall också innehålla tillräckliga uppgifter för planering av markanvändningen omkring anläggningen och för kommunens externa räddningsplan.

I rapportens uppbyggnad och framförande skall det beaktas att också de som inte känner till produktionsanläggningen hittar där lätt de behövliga uppgifterna.

3.2 Kontaktuppgifter och allmän överblick

Följande kontaktuppgifter skall medfölja säkerhetsrapporten:

verksamhetsidkarens namn eller firma samt produktionsanläggningens etableringsort och fullständiga adress
verksamhetsidkarens postadress
namn och befattning på den person som svarar för säkerhetsprinciperna
kontaktperson med kontaktuppgifter.

I säkerhetsrapporten förtecknas de som har deltagit i utarbetandet; om rapporten har utarbetats på egen hand och till vilka delar har använts utomstående hjälp.

Säkerhetsrapporten inleds med en kort överblick av vad som tillverkas i produktionsanläggningen och för vilka ändamål farliga kemikalier i den används och upplagras.

Till överblicken skall fogas en av företaget utförd bedömning av om produktionsanläggningens säkerhet står på tillräcklig nivå samt uppgifter om eventuella ytterligare åtgärder för höjande av säkerhetsnivån.

Förbindelse med säkerheten

I säkerhetsrapporten beskrivs de metoder med vilka det säkerställs att hela personalen och vid behov också underleverantörerna binder sig till och aktivt tar del i behärskning av säkerheten. Dessa metoder kan omfatta t.ex. deltagande i kontroll, identifiering av faror eller utveckling av förfaranden, initiativsystem eller aktiv framtagning av säkerhetsärenden i möten. Man presenterar också en utvärdering av på vilken nivå ledningen, annan personal och tjänsteleverantörer som är verksamma inom området iakttar säkerhetsprinciperna och säkerhetskraven.

3.3 Säkerhetsprinciper och säkerhetsledningssystem

3.3.1 Inledning

I säkerhetsrapporten skall framställas sådana uppgifter om produktionsanläggningens säkerhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och säkerhetsledningssystem som är nödvändiga för förebyggande av storolyckor. Säkerhetsprinciperna och säkerhetsledningssystemet skall täcka de ärenden som anges i förordningen 59/1999.

Det är skäl att i rapporten beskriva vilka andra lednings- eller administrationssystem som verksamhetsidkaren har till sitt förfogande samt deras förhållande till säkerhetsledningssystemet och till den dokumentation som beskriver det. Beskrivningen kan vid behov kompletteras t.ex. med en korshänvisningstabell ur vilken framgår avsnittet i denna anvisning eller i bilaga III till förordningen 59/1999 och de sidor i där de motsvarande principerna och metoderna beskrivs i rapporten.

3.3.2 Säkerhetsprinciper

Säkerhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor bör upprättas skriftligen och de bör innefatta de allmänna mål och handlingsprinciper som verksamhetsidkaren har ställt för att begränsa riskerna för storolyckor.

I säkerhetsrapporten framställs de säkerhetsprinciper för förebyggande av storolyckor som verksamhetsidkaren har till sitt förfogande (säkerhetspolitik). Säkerhetsprinciperna ger en inblick i hur verksamhetsidkaren binder sig till att sörja för säkerhetsnivån inom produktionsanläggningen.

Säkerhetsprinciperna innehåller av verksamhetsidkaren fastställda allmänna mål för förebyggande och begränsning av risker för storolycka, i enlighet med vilka ledningen vill utveckla verksamheten samt en beskrivning av de viktigaste handlingsprinciperna med hjälp av vilka verksamhetsidkaren sörjer för att uppnå målen. Sådana handlingsprinciper kan vara t.ex. att verksamhetsidkaren binder sig till utveckling av personalens kunnande, fortsatt kontroll och utveckling av verksamheten, bedömning av risker eller till fortsatt utveckling av säkerhetsledningssystemet.

Verksamhetsidkaren skall framställa säkerhetsprinciperna skriftligen, och om dem skall underrättas hela personalen. Säkerhetsprinciperna kan framställas och publiceras separat, men de kan också vara en del av verksamhetsidkarens allmänna säkerhetspolitik eller av de principer som täcker även något annat än säkerhetsärenden.

Säkerhetsprinciperna skall utarbetas så att av dem framgår säkerhetsverksamhetens målinriktning. Därför skall målen väljas så att det är möjligt att uppfölja deras verkställande genom verkställandet av deras mål på lång och kort sikt.

Handlingsprinciperna beskrivs i sin helhet som i beskrivningen av säkerhetsledningssystemet enligt punkt 3.3.3.

3.3.3 Säkerhetsledningssystem

Säkerhetsledningssystemet bör omfatta den del av det allmänna systemet för ledning av verksamheten, som består av organisationsplan, ansvarsfördelning, rutiner, tillvägagångssätt, metoder och resurser för att kunna fastställa och genomföra åtgärdsprogrammet för förebyggande av storolyckor. Av beskrivningen skall framgå namn och ansvarsområden för den person som svarar för säkerhetsprinciperna, driftsövervakaren och andra personer som biträder ansvarspersonen.

Med säkerhetsledningssystem avses ett system, som uppgjorts för att behärska säkerhetsärenden, med vilket verksamhetsidkaren säkrar att de målsättningar som upplagts för säkerhetsverksamheten förverkligas.

Säkerhetsledningssystemet består av sju element som beskrivs nedan i avsnitten a)…g). Figur 1 visar dessa elements och de i säkerhetsprinciperna framställda målsättningarnas förhållande till varandra.

Figur 1. Säkerhetsledningssystemets struktur.

Säkerhetsledningssystemet skall täcka de i avsnitten a)…g) nedan beskrivna elementen.

a) Organisation, ansvarspersoner och anställda som deltar i hantering av risker för storolycka på alla nivåer i organisationen:

uppgifter och ansvarsfördelning
definiering av utbildningsbehoven
uppläggning av utbildningen
deltagande av personalen och vid behov av underleverantörerna.

Organisation

I säkerhetsrapporten beskrivs på vilket sätt ansvarsområden, uppgifterna och rollerna för säkerhetsärenden fördels i anläggningen, såsom

den högsta ledningens roller och uppgifter i säkerhetsledningssystemet
med säkerheten förknippade ansvarsområden och befogenheter på olika organisationsnivåer; särskilt ansvarsområden för verkställandet av säkerhetsledningssystemet
ansvarsområden för utveckling och upprätthållande av säkerhetsledningssystemet
driftsövervakare och andra ansvarspersoner som krävs enligt lag
säkerhetsexperter som hör till organisationen och andra personer som har en betydande roll i förebyggande och behärskning av faror.

Beskrivningen görs så att den täcker också de funktioner som deltas av personal som är anställd hos underleverantörer eller andra verksamhetsidkare, och så att av den framgår på vilket sätt eller var uppgifterna och ansvarsområdena har definierats (arbetsbeskrivningar, ansvarsmatriser, avtal). En verbal beskrivning kan kompletteras med grafisk framställning.

I säkerhetsrapporten beskrivs också praktiska arbetsmetoder som används för att sköta säkerhetsärenden (beslutsfattande, arbetsgrupper, rapportering, dataöverföring).

Utbildning

I säkerhetsrapporten beskrivs de med utbildning förknippade förfaringssätten så att av dem framgår

definiering av utbildningsbehov: på vilket sätt anläggningspersonalens utbildningsbehov identifieras och definieras särskilt i ärenden som har samband med säkerheten (utvecklingsdiskussioner mellan förman och underordnad, ändringar som skett, erhållen expertinformation)
uppläggning av utbildningen i praktiken
ansvarspersoner
på vilket sätt det säkerställs att personalen har tillägnat sig den utbildning den har fått
utbildning och handledning som ges utomstående (underleverantörer, kemikalietransporter)
på vilket sätt det förs bok på utbildning.

Anskaffning av information och kommunikation

I säkerhetsrapporten beskrivs

på vilket sätt det i anläggningen skaffas och upprätthålls tillräcklig information om lagstiftningen, tekniska bestämmelser och anvisningar inom egen bransch, om den allmänna säkerhetsnivån och -tekniken inom branschen samt om olyckor inträffade inom branschen
ansvarspersoner för anskaffning och utdelning av information till de behöriga
på vilket sätt personalen regelbundet informeras om aktuella saker och om ärenden som ur säkerhetssynpunkt är viktiga (meddelanden, möten, diskussioner, anvisningar).

b) Identifiering och bedömning av riskerna för storolyckor:
Beslut om och införande av lämpliga metoder så att riskerna för storolyckor vid normal eller onormal drift systematiskt kan identifieras samt bedömning av sannolikheten för och svårighetsgraden av sådana olyckshändelser.

I säkerhetsrapporten beskrivs de förfaranden som verksamhetsidkaren använder sig av för identifiering av olycksrisker, för bedömning av sannolikheterna för olyckor och av följdernas svårighetsgrad samt kriterierna för de identifierings- och bedömningsmetoder som används samt för uppdateringen av riskbedömningen.

I beskrivningen av förfaranden redogörs

de identifierings-, bedömnings eller analysmetoder som används samt objekt, funktioner och situationer (ändringar, uppdateringar) där dessa används
på vilket sätt bedömningarnas och analysernas resultat behandlas och hur resultaten beaktas vid produktionsanläggningens planering, drift och instruktioner
vilka personer svarar för identifiering och bedömning av riskerna
på vilket sätt det säkerställs att bedömningsresultaten beaktas i anläggningens verksamhet (planering, drift).

Vid identifiering och bedömning av riskerna skall det beaktas risker som hör till normal och onormal drift och som orsakas av tekniken, mänskligt beteende och organisationens verksamhet – så att förfarandena täcker alla skeden i produktionsanläggningens livscykel.

Följderna av storolyckor bedöms med metoder som klarlägger både följdernas omfattning och svårighetsgrad. Omfattningen bedöms vid behov med beräkningsmetoder (spridning av gaser och vätskeläckage, tryckinverkan, inverkan av värmestrålning).

Om de använda metoderna inte är allmänt kända, beskrivs dessa i säkerhetsrapporten med tillräcklig noggrannhet.

c) Styrning av funktioner:

Beslut om och införande av metoder för samt instruktioner om hur arbetet kan bedrivas under säkra förhållanden, inbegripet underhåll av verksamheten, processer och utrustning samt tillfälliga driftavbrott.

Med styrning av funktioner avses förfaranden som gäller trygg drift och underhåll av produktionsanläggningen.

I säkerhetsrapporten beskrivs dessa metoder som bör täcka produktionsanläggningens normala funktioner, upp- och nedkörningar, inspektioner, service, underhåll, tillfälliga driftavbrott samt situationer som avviker från det normala. I metodbeskrivningen klargörs

omfattningen av instruktionerna (instruktionshierarki, verbal utredning, förteckning över instruktioner)
ansvarspersonerna samt förfaranden med vilka instruktionerna uppdateras
förfaranden med vilka det säkerställs att personalen känner till instruktionerna och agerar i enlighet med dem
beaktandet av riskbedömningsresultaten i planering, instruktioner ja handledning i arbete
arbetstillståndsförfaranden
omfattning och metod för verkställandet av förhandsservice/underhållssystem; särskilt skall omfattningen klargöras i fråga om anordningar och rörsystem som innehåller kemikalier samt om anordningar eller system som är installerade för att trygga säkerheten.

d) Behärskning av ändringar:

Beslut om och införande av förfaranden för planering av de ändringar som skall genomföras på befintliga installationer eller upplagsplatser eller för utformning av nya installationer, processer och upplagsplatser.

I säkerhetsrapporten beskrivs de förfaranden som följs då i produktionsanläggningen görs förändringar.

I förfarandena beaktas förutom permanenta förändringar även temporära och brådskande förändringar.

I metodbeskrivningen klargörs

vad som avses med förändring i produktionsanläggningen och av vilken typ och storlek de förändringar är som metoderna täcker (förändringar i anordning, process, förfaranden, programvara, personal)
vem som svarar för godkännandet av förändringar
vem som förverkligar förändringarna (planering, byggande, besiktningar)
grunder (lagstiftning, standarder, anvisningar, tekniska specifikationer) som iakttas vid planering och placering av anordningar, rörsystem, byggnader och säkerhetsarrangemang
hur riskerna som anknyter till förändringar bedöms och hur de beaktas
på vilket sätt förändringarna dokumenteras
övriga instruktioner som har samband med förändringarna, t.ex. anvisning om vilka förändringar som kräver ett tillstånd av eller en anmälan till myndighet
hur information och utbildning om förändringarna arrangeras.

e) Planering inför nödsituationer (olyckor):

Införande och tillägnande av metoder som syftar till att identifiera förutsägbara nödsituationer genom systematisk analys samt till att utforma, pröva och revidera den interna räddningsplanen så att sådana nödsituationer skall kunna hanteras.

Verksamhetsidkaren skall upprätta en intern räddningsplan (förordningen 59/1999, 16 §) där de åtgärder beskrivs som man i produktionsanläggningens område skrider till vid olyckor.

I säkerhetsrapporten beskrivs de förfaranden med vilka den interna räddningsplanen utarbetas och upprätthålls och med vilka säkras att personalen kan agera i enlighet med den. I beskrivningen redogörs

den person som svarar för den interna räddningsplanen
på vilket sätt personalen och långvariga underleverantörer inom området hörs vid utarbetning av räddningsplanen
förfaranden som används för uppdatering av den interna räddningsplanen (hur ofta, ärenden som inverkar uppdatering)
på vilket sätt de identifierade tillbuden iakttas vid utarbetning av räddningsplanen
på vilket sätt räddningsarrangemangen i kommunen iakttas vid utarbetning av räddningsplanen
på vilket sätt man sörjer för att personalen känner till den interna räddningsplanen och kan vid behov agera i enlighet med den (övningar, utbildning, information)

f) Resultatuppföljning (uppföljning av genomförandet):

Beslut om och införande av metoder som gör det möjligt att hela tiden utvärdera efterlevnaden av de mål som verksamhetsidkaren ställt upp inom ramen för åtgärdsprogrammet för förebyggande av storolyckor och av säkerhetssystemet samt införande av rutiner för undersökning och rättelse vid bristande efterlevnad. Dessa bör inbegripa rutiner för anmälan av storolyckor eller olyckstillbud, särskilt då det brustit i skyddsåtgärderna, undersökning av olyckshändelser och olyckstillbud samt uppföljning med hjälp av tidigare erfarenheter.

Med resultatuppföljning avses förfaranden och metoder med vilka verksamhetsidkaren bedömer säkerhetsnivån i produktionsanläggningen och uppfyllelsen av de mål som framställs i säkerhetsprinciperna. För att möjliggöra uppföljningen och bedömningen spjälks de i säkerhetsprinciperna presenterade allmänna målsättningarna i mera konkreta kortsiktsmål och vid behov vidare i enstaka åtgärder vars uppfyllelse kan uppföljas och mätas.

I säkerhetsrapporten klargörs vilka mätare och andra medel för anskaffning av information som produktionsanläggningen har till sitt förfogande, med vilka säkerhetsnivån uppföljs, mäts och bedöms.

En pålitlig resultatuppföljning kräver att man använder både förhands- och efterhandsmätare¹⁾. I synnerhet de mätare som skildrar funktionsdugligheten och pålitligheten av anläggningens processer skall utvecklas på grund av anläggningens riskbedömningar, olycksscenarion, feluppkomstmodeller och riskhanteringsmekanismer (satsning på säkerhetskritiska punkter). Exempel på förhandsmätare är bl.a. verkställningsprocent för planerade besiktningar och kalibreringar, oplanerade nedkörningar, verkställande av planerade provtagningar från råmaterial och produkt, volym av säkerhetsutbildning som givits, uppgifter om säkerhetsinitiativ eller personalenkäter om säkerheten (attityder, arbetsklimat, förbindelse). Exempel på efterhandsmätare är bl.a. feluppkomsten vid anläggningar, felfunktioner vid kontroll- och säkerhetsanordningar och onödiga larm, fel som konstaterats vid besiktningar och felaktiga kalibreringar, kvalitetsavvikelser i råvara eller produkt, felaktiga kemikaliedoseringar, antalet olyckor, utsläpps- och läckmängder eller tillbud.

Ytterligare kan säkerheten mätas med mätare som inte direkt riktas till funktionsdugligheten och pålitligheten av anläggningens processer. Exempel på kvantitativa mätare är olyckshändelser och tillbud samt orsaker till dem. Andra mätare är bl.a. arbetshygieniska storheter, ordning och snygghet (t.ex. TUTTAVA-indexet).

Utöver de samlade uppgifterna klargörs förfaranden och ansvarsområden för behandling av uppföljningsuppgifterna och för respektive ytterligare åtgärder.

¹⁾ Mer information:
a) Om mätare som indikerar processens säkra tillstånd finns en OECD-publikation "Guidance on Developing Safety Performance Indicators for industry, Second edition 2008" (www.oecd.org/ehs/).
b) Om processäkerhetsmätare finns HSE:s (Health and Safety Executive) publikation "Developing process safety indicators" (http://www.hse.gov.uk/pubns/priced/hsg254.pdf).

g) Kontroll och översyn:

Beslut om och införande av metoder för systematisk och med regelbunden intervall utförd utvärdering av åtgärdsprogrammet för förebyggande av storolyckor och av säkerhetsledningssystemets effektivitet och lämplighet; en av övre ledningen utarbetad och dokumenterad översyn av säkerhetsprincipernas och säkerhetsledningssystemets nivå och av uppdatering av dessa.

Kontroll

Kontroll innebär systematisk observation av egen verksamhet med vilken säkerhetsledningssystemets starka sidor och utvecklingsbehov identifieras. Dessutom utvärderas här säkerhetsprincipernas funktionsduglighet och tillräcklighet samt deras motsvarighet till kraven i förordningen.

I säkerhetsrapporten beskrivs förfaranden som gäller interna och externa kontroller, såsom

vilken typ av interna och externa kontroller som utförs vid produktionsanläggningen (för vilket ändamål)
på vilket sätt det säkerställs att i kontrollerna iakttas tillräckligt de frågor som har samband med säkerhetsledningssystemet enligt förordningen 59/1999
hur ofta kontroller utförs
verkställandet av kontroller och anslutande ansvarsområden (planering – behandling av observationer och resultat, verkställande och uppföljning av korrigerande åtgärder).

Översyn

I översynen tar den högsta ledningen ställning skriftligt till säkerhetsprincipernas och säkerhetsledningssystemets tillräcklighet, funktionsduglighet och utvecklingsbehov. Ärenden som behandlas i översynen kan vara t.ex. uppnående av utsatta mål, uppställande av nya mål, skridande till korrigerande åtgärder, observationer och slutsatser av interna kontroller samt utvecklingsbehoven för säkerhetsprinciperna och säkerhetsledningssystemet.

I små företag kan kontroller och översyner kombineras.

I säkerhetsrapporten beskrivs

hur ofta översyner (som har samband med säkerhetsärenden) hålls
vilka ärenden som behandlas i översyner
på vilket sätt det säkerställs att i översynerna iakttas tillräckligt de frågor som har samband med säkerhetsledningssystemet enligt förordningen 59/1999.

3.4 Beskrivning av produktionsanläggning och dess omgivning

a) Beskrivning av området och dess omgivning, inbegripet geografiskt läge, meteorologiska och geologiska uppgifter och uppgifter om grund- och ytvatten samt vid behov hur området har använts tidigare.

b) Identifiering av anläggningar och annan aktivitet vid produktionsanläggningen som kan ge upphov till en storolycka.

c) Beskrivning av de områden som kan komma att beröras av en storolycka.

Omgivning

Produktionsanläggningens läge visas med hjälp av en karta (ritning över stadsplan). Av kartan skall framgå produktionsanläggningens förläggningsplats i förhållande till omgivningen som kan råka i fara vid en storolycka. På kartan antecknas bosättningsområdena i produktionsanläggningens närhet, områden i allmänt bruk, skolor, vårdanstalter, samlingsplatser (sportplaner, teatrar och motsvarande), andra produktionsanläggningar, trafikleder, vattendrag, viktiga eller andra för vattenförsörjning lämpliga grundvattenområden, NATURA-områden samt övriga naturkänsliga områden.

Till omgivningsbeskrivningen bifogas en uppskattning om hur många människor som kan råka i fara och om det bland dem finns specialgrupper såsom barn, åldringar eller sjukhuspatienter.

Produktionsanläggning

I den allmänna beskrivningen av produktionsanläggningen uppräknas de på området befintliga produktions- och lagerbyggnaderna och andra riskfyllda objekt.

Om produktionsanläggningens område uppges:

läget i förhållande till grundvattenområden
terrängens kvalitet och topografi
områdets eventuella tidigare bruk
normala väderleksförhållanden, övervägande vindriktningar och -styrkor, minimi- och maximitemperaturer.

Beskrivning av farliga ämnen (kemikalieförteckning)

I säkerhetsrapporten uppges en förteckning över alla farliga ämnen i produktionsanläggningen (vid behov som bilaga). Förteckningen skall omfatta råvaror och övriga kemikalier som används, produkter, mellanprodukter, avfall och ämnen som upplagras. I förteckningen upptas också sådana kemikalier som kan förekomma endast i undantagsfall. Om det av några kemikalier bara finns obetydliga mängder i produktionsanläggningen, kan uppgifterna om dem meddelas sammanfattat. Då räcker det att man uppger till varje farlighetsklass hörande kemikaliers sammanlagda mängder.

Om kemikalierna skall anges följande uppgifter:

kemiskt namn (propan, butan) eller allmänt använt namn om kemikalien (saltsyra, flytgas)
om kemikalien använt namn i social- och hälsovårdsministeriets beslut (164/1998) (klorvätesyra), eller en systematisk beteckning enligt IUPAC-systemet (difenylmetan) om dessa namn avviker från det i föregående punkt angivna namnet
CAS-nummer
halten, om det är en väsentlig uppgift
maximal mängd i hela produktionsanläggningen
klassificering och de viktigaste riskegenskaperna
varningsmärke och R-klausuler (i verbal form)
vid behov noggrannare beskrivning av riskens karaktär och verkningarnas allvarlighet
särskilda egenskaper, t.ex. kraftig reaktivitet, anlag för att polymeriseras eller exotermiskt sönderfalla, självantändlighet, utbrett antändningsområde för gas eller liten minimiantändningsenergi, giftiga förbränningsprodukter, spridning i molnform.

3.5 Beskrivning av anläggningar

a) Beskrivning av den huvudsakliga hanteringen och produktionen vid delar av produktionsanläggningen som har betydelse från säkerhetssynpunkt, riskkällor för storolyckor och de omständigheter under vilka en storolycka skulle kunna inträffa samt en beskrivning av planerade åtgärder för förebyggande av olyckor.

b) Beskrivning av processer, särskilt av driftmetoder.

I säkerhetsrapporten beskrivs funktionerna och processerna av de från säkerhetssynpunkt väsentliga anläggningar (enheter) som finns i produktionsanläggningens område och de till dem anknytande riskerna.

I säkerhetsrapporten beskrivs t.ex. anläggningsvis eller funktionsvis

typ av anläggning eller funktion (kemikalietillverkning, kraftverk, måleri, upplag)
verksamhetens kontinuerlighet (kontinuerlig, periodisk, dygnet runt)
en kort process- eller verksamhetsbeskrivning ur vilken det framgår på vilket sätt och i hurdana processer och omständigheter farliga kemikalier hanteras, tillverkas och lagras. I fråga om processer skall det också klarläggas om det är fråga om sats- eller kontinuerlig process och vilka enhetsprocesser (destillation, extraktion, oxidation, hydrering, förbränning osv.) som används. Vid behov kan den verbala redogörelsen kompletteras med ett schema (t.ex. med ett blockschema) som beskriver verksamheten.
hur verksamheten övervakas; processernas automationsnivå
kemikaliernas upplagringssätt (cisterner, styckegodslager, transportmedel)
de viktigaste kemikalierna per produktionsutrymme och ‑anordningar samt per lager.

I beskrivningen framställs de riskkällor för storolyckor som anknyter till anläggningarna, såsom de farligaste kemikalierna, svårhanterliga reaktioner, svåra förhållanden (högt tryck eller hög temperatur), störningar i tillförsel av bruksförnödenheter eller funktioner som ofta är förknippade med risker, t.ex. påfyllnings- och tömningsfunktioner.

Verbala beskrivningar kompletteras med en karta som täcker anläggningsområdet och visar processenheternas, upplagens och cisternernas placering, påfyllnings- och tömningsplatserna, betydande rörledningar samt andra väsentliga funktioner i området. Dessutom skall det på kartan antecknas kontors- och andra motsvarande utrymmen där det kan finnas ett stort antal människor.

3.6 Identifiering av olycksrisker, följder samt förebyggande åtgärder

a) Detaljerad beskrivning av förlopp av möjliga storolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheterna under vilka dessa förekommer, medräknat en sammanställning av sådana omständigheter både inne i anläggningen och utanför den som kan bidra till uppkomsten av sådana olyckor.

b) Bedömning av hur omfattande och allvarliga följderna av de beskrivna storolyckorna kan vara – medräknat kartor, bilder eller i tillämpliga fall beskrivningar av områden som kan påverkas av olyckorna.

c) Beskrivning av de tekniska parametrar och den utrustning som används för att garantera anläggningens säkerhet.

I säkerhetsrapporten skall det visas att de risker för storolyckor som har samband med verksamheten har identifierats, följderna av olyckorna har bedömts och att verksamhetsidkaren har tillräcklig beredskap för förebyggande av olyckor. Bedömningen av identifiering av storolyckor och följderna av dem måste grunda sig på logiska och systematiska förfaranden. Av säkerhetsrapporten skall framgå på vilka utförda bedömningar eller utredningar som de framförda resultaten är baserade och/eller i vilken mån de tidigare utförda bedömningarna kan användas i dagens läge.

Identifiering och bedömning av olyckor

I säkerhetsrapporten beskrivs de värsta möjliga (även sällsynta) olycksfallen samt storolycksfall som är litet mera realistiska dvs. de mest typiska möjliga storolycksfallen vid produktionsanläggningen. Av beskrivningen skall framgå av vilken typ och storlek de olyckor är som kan inträffa i anläggningen och på vilka ställen eller vid vilka funktioner dessa kan ske.

Olyckorna och deras följder och påverkningar skall skildras på sådant sätt att uppgifterna kan utnyttjas förutom vid egen beredskap också som stöd vi planering av användningen av marken som omger produktionsanläggningen samt vid utarbetning av extern räddningsplan.

För tydlighetens skull är det ofta skäl att utarbeta olycksbeskrivningarna samt beskrivningarna av förebyggande av olyckor och av beredskap för olyckssituationer separat för varje anläggning eller funktion enligt anläggningsbeskrivningarna i punkt 3.5 ovan.

När det gäller händelser som klassificeras som storolyckor skall det framställas

detaljerade olycksbeskrivningar av vilka framgår orsaker som lett till olycka och händelseförlopp (olycksscenarion)
uppskattning av sannolikheten av olyckor eller av förhållanden i vilka storolyckor antas vara möjliga
omfattningen av olyckornas påverkningar och allvarlighet både i ord och som kartbilder. Det klarläggs t.ex. på vilket avstånd ett giftigt moln kan förorsaka fara för människor, på vilket avstånd värmestrålning som bildas i en eldsvåda kan orsaka skada eller hur långt en farlig kemikalie kan sprida sig i grund- eller ytvattnet.
utgångsvärden och antaganden som använts i bedömningen av följderna, t.ex. läckans storlek och varaktighet, väderförhållanden och kriterierna använda vid bedömning av följdernas allvarlighet, såsom gränsvärdena för hälso- , värmestrålnings- och tryckpåverkningar. I bilaga 1 beskrivs några tillrådliga utgångsuppgifter.

De centralaste identifierade storolycksfallen sammanställs i en tabell enligt exempel i bilaga 2. Av tabellen skall framgå både de värsta möjliga storolyckorna och sådana storolyckor som lämpar sig för planering av markanvändning.

Olyckor som klassificeras som andra än storolyckor beskrivs i den mån att säkerhetsrapporten ger en uppfattning om av vilken typ och storlek de olyckor är som kan inträffa i anläggningen och på vilka ställen eller vid vilka funktioner sådana kan ske. Av beskrivningen borde framgå olyckans storleksklass, såsom en uppskattning av maximiläckans eller den brännbara kemikaliens mängd och omfattningen av vådliga inverkningar.

Beredskap för olyckor

I säkerhetsrapporten beskrivs de medel, anordningar och system som står till förfogande vid anläggningen för förebyggande av olyckor. Av beskrivningarna skall framgå förbindelsen med de identifierade olycksfallen.

I beskrivningarna skall ingå de medel (exempel inom parentes) med hjälp av vilka

man har strävat till att eliminera farokällor eller med vilka man försökt minska dem i produktionsanläggningens planeringsskede (skyddsavstånd, kemikalie- och materialval, anordningsvolymer, fail-safe-principen, inertering, passagekontroll osv.)
felfunktioner och störningar identifieras i tid (detektorer, larmdon)
spridning av olyckor kan förhindras eller deras följder kan begränsas så mycket som möjligt, t.ex. läckkontrollsystem (skyddsbassänger eller motsvarande för cisterner, processutrymmen och påfyllnings- och tömningsplatser), säkerhetsautomation, reservkraftsystem, insamlingssystem för gaser, katastrofurladdningsrör, nödkylningssystem eller beredskap för tryckurladdning.

I säkerhetsrapporten uppges ytterligare verksamhetsidkarens uppfattning om tillräckligheten av medel och anordningar som använts för att garantera säkerheten.

3.7 Räddningsåtgärder för begränsning av följderna av olyckor

a) Beskrivning av den utrustning som installerats i produktionsanläggningen för att begränsa följderna av storolyckor.

b) Organisering av alarmering och räddningsinsatser.

c) Beskrivning av intern och extern räddningsberedskap.

d) Sammanställning av de faktorer som beskrivs ovan i punkterna a, b, och c som behövs för utarbetning av den interna räddningsplanen.

I säkerhetsrapporten beskrivs de anordningar eller system som verksamhetsidkaren har till sitt förfogande med vilka man i olyckssituation strävar till att begränsa följderna av en storolycka (exempel inom parentes):

fasta och flyttbara släcknings- och kylanordningar
bekämpningsredskap för omedelbar begränsning, absorption eller insamling av läckage eller med vilket läckaget kan oskadliggöras samt för rengöring av nedsmutsade objekt
anordningar som finns till förfogande för avskärmning och skydd av produktionsanläggningens områden (vattenkanoner, vattenridåer)
insamlings- och hanteringssystem för släckvatten
rökfångarsystem
på vilket sätt alarmeringen och räddningsverksamheten inne i produktionsanläggningen har organiserats
på vilket sätt alarmering av räddningsverket samt samordning av den externa och interna räddningsplanen har organiserats
samarbetsavtal med andra produktionsanläggningar i närheten
övriga resurser som står till förfogande (experthjälp, informationsanordningar, förstahjälpsutrustning och -personal, särskilda tekniska hjälpmedel)
redogörelse om hur man utnyttjat de ovan i punkterna a)…c) framställda uppgifterna vid utarbetning av den interna räddningsplanen.

Ett flertal av ovan nämnda ärenden framgår också av den interna räddningsplanen enligt förordningen 59/1999. Därför kan beskrivningar ofta göras genom att foga de motsvarande punkterna i räddningsplanen till säkerhetsrapporten.

Bilaga 1

Utgångsuppgifter för att användas i olycksbeskrivningar

För att få tillräcklig bild är det skäl att utföra bedömningar i fler alternativa förhållanden. Påverkningar av följder skall också utvärderas mot fler kriterier av olika nivåer. Följderna utvärderas i följande väderförhållanden:

– väderförhållande neutralt (Pasquill D)

– vindhastighet 3 m/s och 5 m/s.

För bedömning av hälsorisk räknas avstånd som motsvarar följande gränsvärden (hälsofarliga kemikalier):

– AEGL-3 (10 min, 30 min, 60 min). Om dessa inte är tillgängliga, IDHL eller ERPG-3

– AEGL-2 (10 min, 30 min, 60 min) . Om dessa inte är tillgängliga, ERPG-2.

Information om AEGL-systemet och AEGL-värden för olika kemikalier finns t.ex. på webbplats av American Environmental Protection Agency http://www.epa.gov/opptintr/aegl/.

ERPG-värden finns t.ex. i OVA-anvisningar på http://www.ttl.fi/ova/ och på webbplats av American Industrial Hygiene Association http://www.aiha.org/insideaiha/volunteergroups/Documents/ERP-erpglevels.pdf.

För bedömning av tryckpåverkningar räknas avstånd som motsvarar följande värden:

– 5 kPa

– 15 kpa

– 30 kPa.

För bedömning av värmestrålningspåverkningar räknas avstånd genom att använda följande intensitetsvärden för värmestrålning:

– 3 kW/m²

– 5 kW/m²

– 8 kW/m².

Olyckstyper som betraktas (exempel):

– Cisternbrand: brand vid den största upplagscisternen och omgivande vallutrymme.

– Läckage i rörsystem: med hänsyn till utomstående objekt betydande rör som förorsakar det största vätskeutsläppet + följder (gasmoln, antändning osv.) enligt ämnesegenskaper.

– Brand vid styckegodsupplag i det fria: brand vid den största vallbassängen (vallutrymme eller flaskgrupp).

– Styckegodsupplag: farlig reaktion med följder, t.ex. bildning och spridning av giftig gas. Man antar att fler förpackningar går sönder samtidigt (t.ex. efter att hyllorna ramlat ner eller truckgafflarna punkterat dem).

– Cisternupplag i en byggnad: med hänsyn till värmestrålning betraktas som vanligt byggnadsbrand om den upplagrade kemikalien inte medför en ovanlig stor brandbelastning (t.ex. cellulosanitrat). Dessutom skall man beakta giftiga gas-/ångmoln som bildas vid eventuella kemiska reaktioner eller på något annat sätt.

– Processanläggning/-installation: rör- eller flänsläckage i installationen

– Processanläggning placerad i det fria: (delvis) skada/brott i huvudanordningen (kolonn, reaktor, mellancistern osv.)

– BLEVE vid en flytgascistern som inte är underjordisk, jordtäckt eller på något annat sätt passivt skyddad

– Ångexplosion inne i en tom, icke-rengjord cistern för brännbar vätska. Cisternvolym över 5000 m³, innehållet består av en extremt brandfarlig, mycket brandfarlig eller brandfarlig brännbar vätska.

– Rymning/explosion av en extermisk reaktion.

– Kemikalie som reagerar med vatten och bildar ”giftiga” reaktionsprodukter: överfyllning av cistern, reagering med vatten i vallutrymme.

– Spridning av genom kemikalier nedsmutsat släckvatten vid brand

– Syrelager och anslutande distributionsnät: rörskada som medför det största möjliga massflödet av gasformigt syre.

Bilaga 2 Sammandrag av möjliga storolyckor vid produktionsanläggning

Kemikalie	Olycksfall (sannolikhet eller förhållanden i vilka kan vara möjligt)		Påverkningar och påverkningsavstånd Påverkningsavstånd/gränsvärde
Kemikalie		Använda utgångsuppgifter	Hälsoskador	Miljöskador	Egendomsskador (värmestrålning,tryck osv.) DOMINO-effekter
Flytgas	BLEVE i transportcontainer (ca.5 ton). Olyckan är möjlig om utläckt ämne har bildat en pöl som brinner och hetar upp cistern. Mycket osannolik.	Beskrivning av anläggningens egna utgångsuppskattningar (t.ex. läckagestorlek, varaktighet, väder)	100 m / antänder kläder 50 m / brännskada (3:e graden) 200 m / brännskada (2:a graden) 200 m / räckvidd för delar som kastas iväg		200 m / räckvidd för delar som kastas iväg 100 m / antänder brännbart material Grannföretaget har en klorcistern på 50 m avstånd à möjlighet till DOMINO
Flytgas	Läckage från flytgaslinje, 3 min. (korrosion, fordonskollision, fallande träd över linjen)	-''-	20 m / 5 kW/m²		Antändbar blandning ända till 13 m avstånd (om inte antänds genast) 40 m / 8 kW/m²
Ammoniak	Läckage från säkerhetsventil	-''-	100–250 m / AEGL-3: 10 min[1] 500–1500 m / AEGL-2: 10 min 600–2000 m / (ERPG-2)	Kortvariga påverkningar på växtlighet
Syre	Brott av avloppsslang	-''-	30–55 m / 35 % antändningsfara		45–105 m / 25 %, ökad brandfara
Tung brännolja	Läckage från anslutning för en 100 m³cistern till vattendrag	-''-		Nedsmutsning av stränder och fåglar; området kan sträcka sig över 10 km; beroende av väderförhållanden
Natriumvätesulfid	Läckage från natirumvätesulfidcistern	-''-	Om utläckt kemikalie hamnar till sura förhållanden, utvecklas svavelväte. Allvarliga påverkningar begränsas till fabriksområdeI (IDLH, ERPG-3).	Värsta följder: förstörning av vattenorganismer i sjön; återställande kan ta flera år (ouppmärkt läckage från cisternbotten). Ämne som hamnat i vattendrag kan också nå fabrikens vattentäkt.
Natriumvätesulfid	Krock mellan långtradare och svavelsyralångtradare, skadade cisterner. Följd: svaveldioxidmoln	-''-	Livsfara på fabriksområde (AEGL-3, 10–60 min), x m Hälsofara på närliggande bostadsområde (x m, AEGL-2: 30 min)

[1]⁾ AEGL-3: 10 min

AEGL-2: 10 min

ERPG-2