Anvisning i pdf-format
Tillämpningsanvisningar för förordning
Säkerhetsteknikcentralen (Tukes) meddelar denna anvisning med stöd av 135 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) i anslutning av statsrådets förordning om säkerhet vid hantering av naturgas (551/2009).
Anvisningen har till syfte att förenhetliga och klarlägga förfaranden som genomförs enligt naturgasförordningen. Anvisningen innehåller sakhelheter i vilka iakttas kraven av både kemikaliesäkerhetslagen och naturgasförordningen.
1 TILLÄMPNING AV FÖRORDNINGEN
1.1 Allmänt
Naturgasförordningen tillämpas på naturgasrörsystem i sin helhet. Till naturgasrörsystem anses höra alla rörsystem och anordningar som innehåller naturgas med sina tryckstegringsstationer, tryckreduceringsstationer och tankningsstationer. Förordningen tillämpas också på upplagring av naturgas.
1.2 Biogas
Naturgasförordningen tillämpas på teknisk användning av biogas samt på rörsystem och anordningar som är avsedda för uppsamling, överföring, distribution och användning av biogas. Ett av de mest typiska tillämpningsobjekten är biogas som uppsamlas från avstjälpningsplatser och vidarehantering av den. Själva uppsamlingsrörsystemet på avstjälpningsplatsen omfattas dock inte av naturgasbestämmelserna utan tillämpningen börjar från uppsamlingsstocken som befinner sig efter uppsamlingsrörsystemet.
Om biogas tillverkas i en reaktor eller samlas upp t.ex. vid ett avloppsreningsverk,omfattas själva tillverkningen och med den direkt anslutande teknisk användning av kemikaliebestämmelser. Ett typiskt biogasobjekt som omfattas av kemikalieförfattningar är en lantgård där biogas alstras från olika avfall och dynga. Om biogas leds i rörsystemet vidare för att användas någon annanstans, tillämpas naturgasförordningen på rörsystemen och de anslutande anordningarna.
1.3 Råvaruförbrukning
Råvaruförbrukning av naturgas omfattas av tillämpningsområdet för kemikaliebestämmelser. Med råvaruförbrukning av naturgas avses verksamhet varvid av naturgas framställs någon annan kemikalie, t.ex. väte. Som råvaruförbrukning anses inte sådan verksamhet varvid naturgas används för alstring av värme i en förbränningsprocess.
Även användning av naturgas i processanläggningarnas förbränningssystem som stöd- och tilläggsbränsle tillsammans med andra motsvarande kolväten i gasform behandlas på basis av kemikaliebestämmelser. Ett typiskt exempel är ett förbränningsgasnätverk inom förädlingsverksamhet. Som gränsdragning i dessa system gäller gränssnitten mellan ett distributionsrörsystem för ren naturgas och ett förbränningsgasnätverk.
1.4 Naturgas och tryckbärande anordningar
I några fall tillämpas å ena sidan bestämmelser för tryckbärande anordningar och å andra sidan naturgasbestämmelser. T.ex. konstruktionskraven och överensstämmelse med kraven påvisas enligt bestämmelserna för tryckbärande anordningar men för drift och besiktningar under drifttiden gäller naturgasbestämmelserna.
2 BYGGNADSTILLSTÅND
För överföring och distribution av naturgas (med undantag av husgrening i distributionsrörsystem) krävs alltid ett byggnadstillstånd. För ett driftsrörsystem krävs alltid ett byggnadstillstånd när objektets bränsleeffekt är minst 1,2 MW. För driftsrörsystemet krävs inte ett byggnadstillstånd (Obs! Effektgränsen gäller i varje fall.), om
– det största tillåtna drifttrycket för driftsrörsystemet är högst 0,5 bar
eller
– rörsystemets nominella storlek är högst DN 25.
Detta innebär att när det största trycket för rörsystemet är högst 0,5 bar gäller det inga begränsningar för rörstorleken, och när rörsystemets nominella storlek är högst DN 25 gäller det inga begränsningar för trycket.
Byggnadstillståndet kan beviljas regionalt varvid tillståndet omfattar distributionsrörsystemen (för linjer på högst 8 bar) och förbrukningsanläggningarna inom området för det regionala tillståndet, med undantag av separata stora förbrukningsanläggningar (effekt minst 6 MW).
Om byggnadstillstånd ansöks med blankett som finns på Tukes webbplats www.tukes.fi.
3 ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANMÄLNINGAR
På ändringstillstånd tillämpas förfarandet som gäller för byggnadstillstånd. Om ändringar skall ansökas tillstånd eller – i fråga om smärre ändringar – göras en anmälan till Tukes.
Som ändringar för vilka behövs ett tillstånd anses en väsentlig utvidgning av rörsystem eller drift samt en väsentlig ändring av rörsystemrutter. En ibruktagningsbesiktning av ändringarna är alltid förknippad med ändringstillstånd.
Som ändringar för vilka krävs en anmälan anses smärre ändringar i rörlinjer och rörsystemrutter samt i jämförelse med det tidigare tillståndsbeslutet en smärre ökning av rörsystem eller drift. På grund av anmälan förordnar Tukes fall för fall en ibruktagningsbesiktning. Alla ändringshandlingarna skall fogas till övervakningsbok.
Som ändringar som har samband med normal driftverksamhet anses verksamhet varvid rörsystemets konstruktion och driftsätt inte ändras. Sådana arbeten är vanliga reparations- och underhållsarbeten samt byte av någon apparat mot en motsvarande, för vilka inte krävs tillstånd eller anmälning. Driftsövervakaren skall anteckna dessa åtgärder i övervakningsboken.
4 ÄNDRING I VERKSAMHETSUTÖVAREN
Om ändring i verksamhetsutövaren för ett objekt för vilket har krävts ett byggnadstillstånd skall göras en skriftlig anmälan till Tukes. I anmälan bör uppges de nya kontaktuppgifterna och en förteckning över de byggnadstillstånd som ändringen i verksamhetsutövaren gäller.
5 DRIFTSTILLSTÅND
För transportrörsystem beviljas driftstillstånd av Tukes på grund av ibruktagningsbesiktning. För distributions- och driftsrörsystem beviljas driftstillstånd av ett besiktningsorgan baserande på den ibruktagningsbesiktning som det har utfört.
Sådana objekt för vilka inte krävs ett byggnadstillstånd får tas i bruk efter att installeringsaffären utgivit ett intyg över installationens överensstämmelse med föreskrifter.
6 INSTALLERING, UNDERHÅLL OCH PROVDRIFT
Installering och underhåll skall göras med sakkunnighet, omsorg och yrkesskicklighet. Installeringen utförs på olika rörsystem enligt de krav som bestäms i förordningen.
Installeringsaffären skall över den utförda installationen och de utförda ändringsarbetena ge den som beställt arbetet ett av den ansvariga personen undertecknat skriftligt intyg. Av intyget skall framgå exakt vad det gäller, t.ex. genom att uppge ett entydigt projektnummer, en ritningsförteckning, en beskrivning i ord och/eller en kombination av de föregående. Den ansvariga personen skall de facto vara medveten om vilka installeringar som har gjorts.
Provdriften hör till installeringsverksamhet. Ett naturgasrörsystem eller en del av det skall genomgå provdrift och regleras under installeringsfasen. Provdriften skall göras planenligt och utan att säkerheten äventyras. Avsikten med provdriften är att anläggningen fungerar felfritt inom hela effektområdet.
7 BESIKTNINGAR
På alla objekt som förutsätter byggnadstillstånd skall utföras en ibruktagningsbesiktning samt vart åttonde år en periodisk besiktning. Besiktningen utförs av ett godkänt besiktningsorgan. En periodisk besiktning kan också i vissa av Tukes särskilt godkända fall utföras av rörsystemets ägare eller innehavare.
Beträffande besiktningsskyldighet bör det särskilt beaktas att också ett regionalt byggnadstillstånd är ett tillstånd som förpliktar att göra en besiktning. Detta betyder att alla transportrörsystem och distributionsrörsystem (förutom husförgrening) besiktas. Ytterligare skall alla driftsrörsystem och förbrukningsapparater som omfattas av det regionala tillståndet besiktas när objektets bränsleeffekt är minst 1,2 MW.
8 ANSVARIG PERSON FÖR RÖRSYSTEM (DRIFTSÖVERVAKARE)
För transport- och distributionsrörsystem, tankningsstation samt för sådant driftsrörsystem till vilket anslutits förbrukningsapparater vars bränsleeffekt överstiger 1,2 MW skall verksamhetsutövaren innan rörsystemet tas i bruk utse en för rörsystemets drift ansvarig person (driftsövervakare) och för denna vid behov en eller flera ersättare.
En ersättare skall alltid utses för ett transport- och distributionsrörsystem eller när det i fråga om driftsrörsystem gäller en separat stor förbrukningsanläggning (nominell bränsleeffekt minst 6 MW).
Verksamhetsutövaren utser till driftsövervakare en behörig person som den har i sin tjänst. Personen skall ge sitt skriftliga samtycke för uppgiften.
Det uppkommer situationer där verksamhetsutövaren i den inledande fasen av användning av naturgas inte har en lämplig person för att utses till driftsövervakare. I så fall kan en utomstående behörig person användas som driftsövervakare. Verksamhetsutövaren och den ansvariga personen skall ingå ett tydligt, skriftligt avtal om ansvarsområdet, förpliktelser och rättigheter för att den utsedda personen skall kunna sköta sin uppgift enligt vad som bestäms i naturgasförordningen.
För driftsövervakarens ersättare gäller samma förfarande. Om driftsövervakaren och dennes ersättare görs en anmälan till Tukes med en blankett på Tukes webbplats www.tukes.fi. När driftsövervakaren har lämnat sin befattning skall en ny övervakare utses inom tre månader.
I förordningen finns en grundlig förteckning över driftsövervakarens uppgifter. Det väsentliga vid skötandet av driftsövervakarens uppgifter är att driftsövervakaren genom sina åtgärder skapar förutsättningar för trygg användning av naturgas. Naturligtvis gör driftsövervakaren inte allt själv. Det viktigaste är att sköta uppgiften så att naturgasrörsystemen och deras förbrukningsapparater är i skick, verksamheten är kontrollerad och användare känner till och är kunniga i sina uppgifter. När driftsövervakaren också tar hand om tillräcklig dokumentering för övervakningsboken, uppfylls de förutsättningar som föreskrivs i förordningen.
9 BEHÖRIGHETSVILLKOR FÖR DRIFTSÖVERVAKARE
Driftsövervakaren bör ha tillräcklig kännedom om bestämmelser, standarder och anvisningar som gäller naturgas samt naturgasens egenskaper. Kännedom om dessa uppgifter bör uppvisas i en skriftlig examen för driftsövervakare som anordnas av Tukes. Över avlagd examen beviljas ett intyg som gäller tills vidare.
Endast för driftsövervakare av transportrörsystem gäller vissa krav för utbildning och arbetserfarenhet, dvs. en avlagd examen på institut- eller yrkeshögskolenivå samt minst två års erfarenhet av uppgifter som ger förtrogenhet för branschen.
För driftsövervakare av distributionsrörsystem och driftsrörsystem gäller inga tydliga utbildningskrav. Som arbetserfarenhet godkänns ett antal mycket olika uppgifter; den enda förutsättningen är att erfarenheten anses att ge förtrogenhet för naturgasbranschen.
10 ÖVERVAKNINGSBOK
Övervakningsboken består av dokument som har samband med byggandet av rörsystemet, dess kvalitet och besiktningar samt verksamheten under drifttiden och driftsövervakarens anteckningar. Till övervakningsboken skall fogas installeringsintyg och besiktningsprotokoll. Övervakningsboken utgör en väsentlig del av naturgasrörsystemets dokumentering och har en mycket viktig roll i säkerheten.
Materialet i övervakningsboken kan vara i form som kan kontrolleras och hanteras bäst. Det kan innehålla t.ex. pappersmaterial, ritningar och handlingar i elektronisk form. Kontroll av tillstånd och förändringar utgör också en del av övervakningsboken.
11 FÖREBYGGANDE AV OCH SKYDD MOT EXPLOSIONER
Naturgas är en brännbar gas och kan som obehärskad alstra explosiva halter. För att förebygga och behärska detta skall verksamhetsutövaren i tillräcklig omfattning och genom att beakta verksamhetens natur utföra bedömning av anläggningens explosionsrisk innan den tas i bruk. Vid bedömningen skall beaktas naturgasens förbrukningssätt och -omfång samt förbrukningsförhållanden (driftsutrymmets storlek och ventilation, temperaturer, beredskapsåtgärder). I naturgasförordningen föreskrivs på detaljerad nivå om klassning av lokaliteter för vissa objekt.
Om det bedöms att explosionsrisk förekommer i objektet, skall verksamhetsutövaren upprätta en explosionsskyddshandling som bör innehålla resultaten av bedömningen, tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder samt klassificering av explosionsfarliga lokaliteter. Bland de tekniska skyddsåtgärderna kan vara t.ex. effektiverad ventilation, punktutsugningar, ledning av eventuellt läckande gas (huvar, blåsrör och -kanaler), gasdetektorer och till dem anslutet larm eller avstängning av ventiler. Som organisatoriska skyddsåtgärder kan anses bl.a. instruktioner, trafikljus, allmänna larm och tydlig märkning av huvudavstängningsventiler.
Grundidén vid bedömning av explosionsrisk är att man förutser eventuella läcksituationer i förväg och har beredskap för dem med planerade tekniska lösningar samt tänker ut verksamhetsmetoder för det fallet att någonting trots allt skulle inträffa. Det är skäl att göra bedömningen så praktisk som möjligt och objektsvis.
12 VERKSAMHETSSYSTEM
Med verksamhetssystem avses den del av en verksamhetsutövares allmänna hanteringssystem som täcker de mål som i fråga om naturgasen har ställts på förebyggandet av skador på person, miljö och egendom samt de förfaranden som anknyter till planering, byggande och användning av naturgas.
Ett verksamhetssystem förutsätts åtminstone i följande fall:
– planering, byggande och användning av transportrörsystem
– installering av transportrörsystem och distributionsrörsystem av stål (av installeringsaffären krävs ett verksamhetssystem)
– verksamhetsutövaren ansöker om rätt att ersätta en periodisk besiktning med drifts-, övervaknings- och granskningsåtgärder som dennes egen organisation utför
– verksamhetsutövaren ansöker om ett regionalt byggnadstillstånd för ett distributions- och dritsrörsystem.
Om upprättandet av verksamhetssystem finns inom CEN utfärdade tekniska dokument. Följande handlingar kan användas som hjälp i upprättandet:
– CEN/TS 15173:2006 Kaasuputkistot – Puiteopas maakaasuputkistojen hallintajärjestelmälle (PIMS)
– CEN/TS 15399:2007 Kaasuputkistot – Ohjeita maakaasun jakelun toimintajärjestelmälle.
13 UPPLAGRING AV NATURGAS
För upplagring av naturgas krävs ett byggnadstillstånd, om mängden för naturgas som skall upplagras är minst 5 ton. Om mängden är över 0,2 ton men under 5 ton, skall om upplagringen göras en anmälan till Tukes.
Som upplagring av naturgas anses inte förvaring av naturgas i naturgasrörsystem eller gasflaskor. Med naturgasflaskor avses här främst gasflaskor som innehåller metan och som inte är anslutna i drift.
En upplagringsanläggning för naturgas är enligt SEVESO-bestämmelserna en anläggning för vilken krävs en handling över säkerhetsprinciperna när mängden som upplagras är minst 50 ton, och en anläggning för vilken krävs en säkerhetsrapport när mängden som upplagras är minst 200 ton.
För upplagring av naturgas gäller följande europeiska standarder:
– SFS-EN 13645 Nesteytetyn maakaasun laitteistot ja asennukset. Maalla olevien laitteistojen suunnittelu. Varastointikapasiteetti 5—200 tonnia.
– SFS-EN 1473 Nesteytetyn maakaasun laitteistot ja asennukset. Maalla olevien laitteistojen suunnittelu.
Vid planering av upplagring skall iakttas principerna i ovannämnda standarder.
Om tillstånd för upplagring ansöks hos Tukes. Tillståndsansökan måste innehålla:
Uppgifter om verksamhetsutövaren
1. Sökandens namn, bransch och hemort.
2. Upplagets placeringsort, besöksadress och postadress samt en utredning över att sökanden har kontroll över upplagsområdet.
3. Namn och ställning på person som är ansvarig för upplaget.
Allmänna uppgifter om verksamheten
1. Förutsedd tidpunkt för upplagets ibruktagande.
2. Beskrivning om upplagets verksamhet och särskilt om på vilket sätt upplagringen av naturgas huvudsakligen är planerad samt vid behov en schemaritning.
3. Utredning över naturgasens mängd och upplagringssätt.
4. Utredning över eventuella andra kemikalier som är förknippade med upplagringen.
5. Utredning över hur riskerna i samband med upplagring av naturgas har identifierats och hur olyckornas följder och risker bedöms. Av utredningen bör framgå de analyser och bedömningar samt de förfaranden genom vilka säkerställs att resultaten beaktas vid planering, verkställande och användning.
Placering av upplaget
1. Kartritning över anläggningens läge som visar minst 500 m sektor omkring upplaget med byggnader, konstruktioner och andra objekt där kan vistas människor. Kartritningen skall kompletteras med en förklaring om naturen av objekt som står i risk och en uppskattning av antalet människor som utsätts för fara. Ytterligare skall klargöras andra utomstående funktioner såsom trafik och andra produktionsanläggningar.
2. Utredning över upplagstomtens planläggning och planläggningssituationen i nära omgivningen.
3. Bedömning av omfattning och allvarlighet för de identifierade olyckor som i förhållande till upplagets placering är mest betydande samt deras inverkan på människor, omgivningen eller egendom.
4. Värmestrålnings- och tryckpåverkningar (kalkyler) orsakade av eventuell olyckssituation vid upplagring.
Efter att Tukes beviljat byggnadstillstånd och anläggningen blivit färdig utför Tukes en ibruktagningsbesiktning på anläggningen. Den får tas i bruk på basis av besiktningen.
På räddningsplaner kan tillämpas förfarandet enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999).
På anläggningar för vilken krävs en handling över säkerhetsprinciperna utförs enperiodisk besiktning med 3 års intervall. Anläggningar för vilken krävs en säkerhetsrapport besiktas årligen.
14 OLYCKSRAPPORTERING
När en allvarlig olycka eller farosituation har inträffat för naturgasrörsystemet eller en förbrukningsapparat skall verksamhetsutövaren ge en utredning till Tukes. En utredning skall också göras om skador som kan vara av betydelse för driftssäkerheten såsom skador som beror på konstruktionsfel eller materialfel.
Förutom själva händelsebeskrivningen skall utredningen innehålla de åtgärder med vilka motsvarande händelser kan förebyggas. Utredningen får vara fritt formulerad men dess innehåll skall ge en tydlig helhetsbild. Tukes inför utredningarna i sitt olycks- och skaderegister som används för att dela förhandsinformation för att motsvarande händelser skall förebyggas.
15 URBRUKTAGNING
Om ett naturgasrörsystem tas ur bruk, skall den verksamhetsutövare som ansvarar för driften av rörsystemet försätta rörsystemet i ett sådant tillstånd att det är säkert. Om det kan förväntas att rörsystemet används i framtiden, är det skäl att tömma och inertera rörsystemet.
Urbruktagningen av rörsystem som har förutsatt byggnadstillstånd skall meddelas till Tukes. I urbruktagningsanmälan skall den urbruktagna rörsträckan definieras och byggnadstillståndets nummer uppges.
16 ANDRA ANVISNINGAR
16.1 Verksamhet på naturgasrörlinjer
I förordningen finns mycket detaljerade fordringar för verksamheten på naturgasrörlinjer. Tukes har i samarbete med verksamhetsutövare publicerat en handledning ”Muista maakaasulinja!” som innehåller praktiska anvisningar för arbeten på rörlinjer.
16.2 Tankingsstationer för naturgas och biogas
Tukes har i samarbete med verksamhetsutövare utgivit en planeringshandledning som vänder sig till tankningsstationer för naturgas och biogas. I handledningen ingår grundregler för placering av tankningsstationer samt anslutande tekniska krav, märkningar, besiktningar och anvisningar för drift och underhåll.
16.3 Naturgashandbok
På Naturgasföreningens webbplats finns handboken ”Maakaasukäsikirja”. I publikationen behandlas frågor om naturgasteknik och anslutande tekniska lösningar.
YTTERLIGARE UPPGIFTER
Mer information om denna anvisning lämnas av Säkerhetsteknikcentralen (Tukes), telefon 010 6052 000.
Anvisningen kan skrivas ut från Tukes webbplats www.tukes.fi.
Överdirektör Seppo Ahvenainen
Direktör Päivi Rantakoski