• Textstorlek aaa

Kemikalier i textilier

 

I produktionen av textilier används många kemikalier för bl.a. förbehandling, färgning och slutbehandling av material. Vid förbehandlingen tvättar, stärker och bleker man fibrer, trådar och textiler. Fibrernas struktur kan också stabiliseras och skyddas med kemikalier. Färgämnena för textilier är en mycket omfattande ämnesgrupp kemiskt sett, och den omfattar både naturliga och syntetiska kemikalier. I slutbehandlingen tillsätts kemikalier i textilierna för att åstadkomma vissa egenskaper (färg, mjukhet, brandsäkerhet, vattentäthet, smutsavstötning, förebyggande av mögel, antistatiskhet). Till exempel bomull kan innehålla rester av växtskyddsmedel som använts under odlingen. I synnerhet i början av användningen och de första tvätterna kan det lossna kemikalier från textilier.

 

Kemikalierna i textilier bildar en brokig grupp av vilka en del är ofarliga medan andra är till exempel allergena, mutagena eller carcinogena eller kan orsaka problem i miljön för att de är beständiga och ansamlas i organismer.  Användningen av flera kemikalier i textilier har begränsats på grund av hälso- eller miljörisker.  Till exempel följande ämnen i textilier är förbjudna eller reglerade:

 

  • Azofärgämnen som frigör aromatiska aminer i textilier och läderprodukter och som kan komma i långvarig och direkt kontakt med huden eller munhålan.
  • Formaldehyd
  • Dimetylfumarat (DMF), mögelförebyggande medel
  • Krom (VI) i läderprodukter
  • Flamskyddsmedel såsom polybromerade bifenyler, okta- och pentabromerade difenyletrar och tris(2,3dibrompropyl)fosfat
  • Nolyfenoletoxylater som används som tensider i tvättmedel. Användningen av ämnet i tvättmedel har redan begränsats. Ett förslag om att begränsa utsläppande på marknaden av textilier som innehåller ämnet behandlas för närvarande.
  • Ftalater som används som mjukmedel i PVC-plast (bl.a. tryckbilder på textilier) i leksaker och barnvårdsprodukter.

 

Visa ämnen som förekommer i textilier (t.ex. ftalater, nonylfenol, nonylfenoletoxylater, vissa fluorerade karboxylater) har identifierats som ämnen som inger mycket stora betänkligheter och har lagts till på kandidatlistan. Konsumenter har rätt till information om förekomsten av ämnen på kandidatlistan i textilier och en säker användning av dem av leverantören.

 

I kriterierna för märkning av textilier (t.ex. EU:s miljömärke, Nordiska svanmärket och Ökö-Tex standard 100) har man även beaktat kemikalierna. En förutsättning för beviljandet av dessa märken är att produkterna inte innehåller vissa skadliga kemikalier. Märkena beviljas för viss tid, och kriterierna för dem uppdateras med några års intervall. Ytterligare information om märkena fås av de organisationer som beviljar/administrerar dem.