• Textstorlek aaa

Begränsningar i användningen

Tukes övervakar ibruktagandet av träskyddskemikalier. För att skydda miljön och hälsan har användningen av tryckimpregnerat trä begränsats på flera sätt. Tryckimpregnerat trä får överhuvudtaget inte användas inomhus. Inomhus utsätts träet i allmänhet inte för fukt, varför sådan användning är onödig. Impregnerat virke får inte heller komma i kontakt med livsmedel och dricksvatten. Impregnerat virke ska alltså inte användas i hyllkonstruktioner i jordkällare eller i brunnslock.

 

Vid bearbetning av impregnerat trä ska skyddshandskar och andningsskydd användas. Man bör undvika att slipa eller hyvla impregnerat trä, och sågspån och andra trärester ska tas tillvara för särskild uppsamling. Tryckimpregnerat trä får aldrig brännas i hushåll – inte heller i bastur eller utegrillar då vid förbränningen kan uppstå farliga kemiska föreningar.

 

Tidigare har man för att skydda tryckimpregnerat trä använt s.k. saltbaserade impregneringsmedel, dvs. tryckimpregneringsmedel som innehåller krom, arsenik och koppar (CCA) samt kreosotolja. Kreosotoljan och CCA-impregneringsmedlen är dock cancerframkallande och dessutom miljöfarliga kemikalier, varför begränsningar har införts för användningen av virke som impregnerats med dessa medel. Nuförtiden innehåller impregnerat virke som säljs åt konsumenter inte krom eller arsen. Kreosotbehandlade järnvägssyllar har inte fått användas efter år 1996 på gårdsplaner och rekreationsområden och de överlåts inte alls till konsumenter. Att överlåta arsenhaltiga CCA-impregnerade elstolpar till konsumenter har å sin sida varit förbjudet från juni 2004. 

 

Gamla impregnerade syllar och stolpar får inte användas på bostadsområden, i hushållskonstruktioner eller i trädgårdsmöbler – inte heller i andra objekt där hudkontakt är möjlig. Tidigare såldes järnvägssyllar och el- eller telefonstolpar som tagits ur bruk fritt åt privatpersoner och de användes allmänt i gårdsanläggningar, i terrasseringar, stängsel, trappor och sandlådor. Cancerframkallande ämnen löser sig dock ur sådana konstruktioner och går in i marken och den här vägen t.ex. i näringsväxter, brunnsvatten eller sanden i sandlådor.